Groddar2_flood.jpg

Nyheter
25Y-25m-25d

Merkostnader för åkerbränslen kan åtgärdas

Det är dyrare att elda halm, spannmålsavrens och rörflen än skogsbränsle i ett värmeverk. Däremot innebär det inga merkostnader att elda salix sameldat med skogsflis. Det visar en undersökning gjord av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik tillsammans med SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och Vattenfall. Merkostnaderna beror delvis på askhanteringen, och kan arbetas bort efterhand.

Jämförelsen mellan åker- och skogsbränslen kommer från uppgifter som har samlats in vid sex svenska anläggningar som har eldat halm, spannmålsavrens och salix. Erfarenheterna från förbränning av rörflen har hämtats från Finland.

– För att kunna beräkna merkostnader krävs dokumenterad erfarenhet av längre eldningsperioder av åkerbränslen. Det var svårt att hitta energiverk med sådan erfarenhet, säger Johanna Olsson, växtodlingsspecialist med inriktning på odlingssystem för energigrödor vid JTI.

Eftersom det inte heller finns någon tidigare känd sammanställning liknande denna, får uppgifterna ses som endast vägledande.

Samtliga åkerbränslen gav ökade askhanteringskostnader. Merkostnaderna för halm och rörflen var bland annat ökade investeringskostnader för stråhanteringssystem och underhållskostnader i bränslehanteringen. Salix gav inga merkostnader vid mindre än 15 procents inblandning i skogsflis.

I Såtenäs blev det till exempel 15-37 kr dyrare per megawattimme (MWh) att elda halm i stället för skogsflis på rost, främst orsakat av investeringar för att hantera halmen. I Jordbro blev det cirka 20 kr dyrare per MWh att elda spannmålsavrens i pulverpanna, beroende på främst ökat underhåll genom slitage och sotning.

– Merkostnaderna påverkas alltid av specifika förhållanden på de olika anläggningarna och studien visade att de kan arbetas bort efterhand, säger Johanna Olsson.

En åtgärd som lantbrukarna kan genomföra för att förbättra bränslekvaliteten, är att minimera kaliumgivan till halmen. Man kan också låta halmen ligga kvar längre på åkern, så att kalium och klor lakas ur. Därmed minskar problemen med korrosion i pannan. När det gäller rörflen kan lantbrukaren välja att odla på mulljordar eller på styva lerjordar, beroende på om låg askhalt eller hög asksmältpunkt efterfrågas.

Projektet har finansierats av Värmeforsk och har publicerats i Värmeforsks rapportdatabas som rapport nr 1114: ”Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten.” (se www.varmeforsk.se).

För mer information, kontakta
Johanna Olsson, JTI, 018-30 33 23, johanna.olsson@jti.se
Marie Rönnbäck, SP, 010-516 55 05, marie.ronnback@sp.se
Martin Petersen, Vattenfall Research and Development, 08-739 60 05, martin.petersen@vattenfall.com

Denna webbplats uppdateras inte!

Den här webbplatsen uppdateras inte längre. Den fungerar som ett arkiv i väntan på en ny gemensam webbplats för hela RISE-koncernen, som f d JTI nu är en del av. F d JTI tillhör RISE enhet Jordbruk och livsmedel, tillsammans med f d SP Food and Bioscience. Den tillfälliga webbplatsen för Jordbruk och livsmedel hittar du här.

Nu är vi RISE!

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och  innovationspartner för näringsliv och samhälle. Under 2017 kommer www.jti.se att vara en av flera webbplatser inom RISE. Besök ri.se för mer information om RISE.

På gång

EIP – innovationsstöd från Jordbruksverket

Projekt vid f d JTI som har fått s k gruppbildningsstöd för att utveckla idéer som kan leda till viktiga innovationer för jordbruket.

............................

Jordbrukstekniska föreningen

Är du intresserad av jordbruk och teknik? Bli medlem i Jordbrukstekniska föreningen!


...........................


RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se