En metod för att hygienisera klosettavloppsvatten från slutna tankar är att tillsätta urea. Då höjs pH-värdet och bakterierna dör. Men pH-höjningen innebär också att risken för kväveförluster vid ammoniakavgång ökar drastiskt. Under hösten 2009 har JTI utfört försökt vid våtkompostanläggningen i Norrtälje för att uppskatta ammoniakavgången. Projektet kompletteras med fältförsök för att undersöka hur ammoniakavgången påverkas vid spridning i fält. Här jämförs ureahygieniserat toalettavfall med våtkomposterat.

Allt mer matavfall behöver återvinnas genom biologisk behandling. I projektet jämförs befintliga hanteringstekniker med två kompletterande tekniker för torkning av matavfall: lufttorkning samt mikrovågsstödd torkning. Projektet leds av Institutet för Livsmedel och Bioteknik, SIK.

Genom att förbehandla avfall som är svårt att bryta ner kan man öka mängden utvunnen biogas. I projektet undersöks och optimeras olika behandlingstekniker för svårnedbrytbart avfall som papper och halm. Målet är att öka effektiviteten vid själva rötningen med upp till 50 procent. Projektet leds av Högskolan i Borås.

I projektet undersöks hur polymerer skulle kunna användas inom biogasbranschen. Det kan till exempel handla om att avvattna biogödsel eller öka gasproduktionen. Projektet leds av SP, Sveriges Tekniska Institut, och sker i samarbete med Avfall Sverige, Eon Climate & Renewable och Findus.

En biogasprocess är känslig för störningar, och det är därför viktigt att kunna kontrollera och styra processen. I det här projektet utreddes robusta on-line-tekniker som ska fungera i biogasanläggningarnas miljö. Arbetet skedde i samarbete med Borås Energi och Miljö. Resultaten har redovisats i rapporten "Robusta mättekniker on-line för optimerad biogasproduktion", som kan laddas ner från www.wasterefinery.se.