Bioenergiportalen är en digital informations- och kunskapsbank på nätet. Webbplatsen fungerar som en samlingsplats för bioenergifrågor i första hand relaterade till jordbruket. Bioenergiportalen startades 2006, med stöd från Jordbruksverket, och drivs som ett informationsprojekt vid JTI. Webbadressen är: www.bioenergiportalen.se.

Beskrivning och analys av olika systemlösningar som gör det möjligt för ekologiska gårdar att bli självförsörjande på energi. Systemen ska ha optimal energibalans och minimera miljöbelastningen samtidigt som de ska uppfylla gårdens behov av el, drivmedel och värme. Arbetet baseras bland annat på livscykelanalys (LCA).

En biogasanläggning är en stor kapitalinvestering för ett lantbruksföretag och ekonomin är därför starkt beroende av ett högt gasutbyte från anläggningen. Detta projekt avser att på 12 st gårdar med mjölkkor i lösdrift analysera den producerade flytgödseln. Med hjälp av en beräkningsmodell för biogasprocesser jämförs det gasutbyte som erhålls med enbart flytgödsel med ett substrat med en mer optimerad sammansättning.

Projektet syftar till att minska svenska mjölkbönders totala kapitalkostnader, energianvändning och miljöpåverkan genom att använda gårdens mjölkkylanläggning för integrerad mjölkkylning och värmepumpning för bostadsuppvärmning. Målet är att utreda de tekniska och ekonomiska förutsättningarna på svenska mjölkgårdar för att använda den köpta energin och verksamhetsanknutna värmekällor i sådana lösningar. Detta åstadkoms via mätningar och gårdsbesök, en kritisk teknikgenomgång samt teknoekonomiska beräkningar på systemlösningar för typgårdar.

För att påskynda energieffektiviseringen inom jordbruket, har Energimyndigheten gett JTI i uppdrag att göen en förstudie för en så kallad teknikupphandling. JTI utför en kartläggning av jordbruksbranschen, dess energianvändning och tekniska behov. Kartläggningen ska användas för att bestämma om en teknikupphandling ska ske eller inte.

Dagens produktion av kvävegödsel är nästan helt baserad på naturgas, och är den största energiförbrukaren i det svenska lantbruket. I projektet utreds konsekvenser och möjligheter för lantbruket när kväve istället produceras från förnybara källor och egna råvaror. Analyser görs av system baserade på vätgas från termisk förgasning av biomassa, el från biomassa samt el från vindkraft. Projektet genomför i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

I projektet undersöks hur polymerer skulle kunna användas inom biogasbranschen. Det kan till exempel handla om att avvattna biogödsel eller öka gasproduktionen. Projektet leds av SP, Sveriges Tekniska Institut, och sker i samarbete med Avfall Sverige, Eon Climate & Renewable och Findus.

Projektet ska ge lantbrukare ett förbättrat beslutsunderlag när det gäller investeringar som kan minska oljeförbrukningen vid spannmålstorkning på gården. Oljeförbrukningen i befintliga torkar kan ofta sänkas med relativt enkla åtgärder, som till exempel isolering av varmluftskanaler och/eller installation av automatisk vattenhaltsreglering. En mer långtgående åtgärd kan vara att övergå till uppvärmning med biobränsle.

JTI utvärderar, tillsammans med SLU, om fjärranalys med hjälp av obemannade flygplan (UAV) och lasermätningar från helikopter kan användas för att fastställa hur mycket salix som växer på fälten. Målet är att göra salix till ett attraktivt och lönsamt alternativ vid energiodling.

I projektet följs under två lagringssäsonger kylda vetepartier som ska användas för etanol respektive biogas. Studien innefattar hela förloppet kylning-fjärrtransport-lagring-processing. Under hela hanteringskedjan registreras förändringar i den kylda spannmålens temperatur, vattenhalt, vattenaktivitet och hygieniska kvalitet. Kyllagringens inverkan på energibehov, lönsamhet och processegenskaper i jämförelse med varmluftstorkning kvantifieras.

Vid bärgning av energihalm samlar man idag enbart in den långstråiga fraktionen, trots att teknik finns för att bärga även agnar och boss. I projektet görs fältförsök för att utreda hur en samtidig bärgning av halm, agnar och boss påverkar avkastning, baldensitet, torkning på fältet och förbränning. Teoretiskt borde detta kunna öka den insamlade mängden energihalm med 30 procent.

I Sverige varmlufttorkas nästan all spannmål. Det innebär dyra kostnader, som skulle kunna halveras om spannmål avsedd för energiproduktion istället torkades med andra metoder. Syftet med projektet är att ta fram rekommendationer för kalluftstorkning av energispannmål som bevarar acceptabel kvalitet.

Målet med projektet är att halvera kostnaderna i samband med lastning, lossning och transport av helsäd och andra stråbränslen. I förlängningen skulle det kunna innebära att energigrödor från åkern blir mer konkurrenskraftiga.