Bioenergiportalen är en digital informations- och kunskapsbank på nätet. Webbplatsen fungerar som en samlingsplats för bioenergifrågor i första hand relaterade till jordbruket. Bioenergiportalen startades 2006, med stöd från Jordbruksverket, och drivs som ett informationsprojekt vid JTI. Webbadress: www.bioenergiportalen.se

JTI är partner i "Biogas3" (Sustainable Small-scale biogas production from agro-food waste for energy Self-suffiency), ett EU-projekt där vi kommer att anordna kunskapshöjande och nätverksbyggande aktiviteter om biogasproduktion för små till medelstora livsmedelsföretag. Målgruppen är företag inom både lantbruk och livsmedelsförädling, från primärproduktion till färdigt livsmedel. Projektets syfte är att främja hållbar produktion av förnybar energi från restprodukter med fokus på att täcka företagets egna energibehov. Fokus ligger på småskalig biogasproduktion i egen regi eller genom samarbetskoncept.

I projektet ska eldrivna kompaktlastare från en tysk tillverkare demonstreras och testas i verklig miljö under ett år. Lastarna placeras ut på lantbruk som tidigare använt dieseldrivna maskiner så att skillnaderna i energianvändning, ljudnivå och kostnader kan jämföras. Målet med projektet är att öka inrtesset för eldrivna maskiner genom att potentiella användare får se att maskinerna fungerar i vardagen. Projektet genomförs i samarbete med SP, Wacker Neuson, LRF och Solkompaniet.

För att stötta utvecklingen av gårdsbiogas drivs sedan 2009 ett utvärderingsprojekt (UP) av Hushållningsällskapet, i samverkan med JTI. Inom det projekt samlas data och prover från substrat, process, gas och rötrest, in och analyseras. Målet att stödja driften och att ta fram beslutsunderlag för lantbrukare som vill bygga en anläggning. Resulten visar att många anläggningar drivs med låg effektivitet, delvis pga av oerfarenhet och teknik men också pga av dåligt optimerad processbiologi. I detta projekt kartläggs därför mikrobiologin i olika gårdsanläggningarna och jämförs med de kemiska data som tagtis fram inom utvärderingsprojketet. Information kan sedan användas för att korrigera driften så att man får en optimal gasproduktion.

I jordbruket sker mycket av transporterna med traktor och vagn, och vagnarna kan ha mycket skiftande funktion. I projektet identifieras potentiell energibesparing och ekonomi i nya innovativa vagnkonstruktioner. Projektet genomförs i samarbete med Ivarssons i Metsjö AB.

Lantbruksföretag transporterar stora kvantiteter spannmål, foder, gödselmedel etc. som behöver utnyttjas så effektivt som möjligt. I projektet undersöks om lantbruk kan använda samma typ av system och metodersom idag används av många transport- och logistikföretag och på så vid underlätta och effetkivisera den egna gårdens transporter.

I samarbete med SBI undersöker JTI om kostnaden för råvaruförsörjningen till biogasproduktion kan minskas genom att substrattillförselns organiseras på ett nytt sätt med både färska och ensilerade (lagrade) grödor.

För många lantbrukare som står inför valet att börja odla energigrödor finns ett intresse att kombinera med odling av livsmedelsgrödor. I projektet genomförs fältförsök med ett kombinerat odlingssystem för konventionell livsmedelsproduktion och för energigrödor till biogasproduktion. Målet är att skapa nya affärsmöjligheter för Sveriges lantbrukare samt möjliggöra en ökad användning av åkergrödor som substrat för biogasproduktion.

I projektet undersöks grönskördad rörflen som biogassubstrat, och ett innovativt kombisystem med biogassubstrat, djurströ (som kan rötas) och torrt bränsle. Fokus ligger på att öka kunskapen om hur stort biogasutbytet blir per hektar, samt på optimala tillförselkejdor (skördemetod, sönderdelnig och inmating). Ekonomi och energibalns beröknas för scenarierna.

Outnyttjade eller kasserade ensilagebalar nämns av många lantbrukare som ett miljö- och resursproblem. Samtidigt ökar efterfrågan på substrat till biogasanläggningar och konkurrensen om restprodukter blir allt större. Outnyttjat ensilage kan vara ett intressant biogassubstrat. Syftet med den föreslagna studien är att omvandla ett kvittblivningsproblem kring kasserat och överblivet ensilage för lantbruken till en resurs för energiutvinning. Målet med projektet är att ge förslag på utformning av hanteringskedjan för kasserat och outnyttjat grovfoder från lager till inmatning i biogasanläggningen. Målet är också att undersöka om idén är ekonomiskt intressant. Studien utförs som en fallstudie på en befintlig biogasanläggning i följande steg: regional analys, utformning av logistikkedjan, hantering och förbehandling av substratet, ekonomi samt utformning av affärssystemet.

Projektet ska studera möjliga konceptlösningar för en moduluppbyggd laddhybridtraktor som kan fungera både på landet och i staden. Projektet genomförs tillsammans med Lighthaus Industrial Design, Valtra, SSAB, Atlas Copco och Ålö Lastaggregat.

Dieselanvändningen till jordbrukets maskiner står idag för 50 % av det svenska jordbrukets direkta energiförbrukning och utgör en snabbt växande andel av jordbrukets kostnader. I projektets vidareutveckls befintliga metoder för att realtid mäta bränsleåtgång i arbetsmaskiner och relatera dessa till olika arbetsmoment. På så vis kan individuella förare få direkt återkoppling och vektyg för att effektivisera den egna körningen. Projektet sker i samarbete med DRIVEC och LRF.

JTI utvärderar, tillsammans med SLU, om fjärranalys med hjälp av obemannade flygplan (UAV) och lasermätningar från helikopter kan användas för att fastställa hur mycket salix som växer på fälten. Målet är att göra salix till ett attraktivt och lönsamt alternativ vid energiodling.

I projektet följs under två lagringssäsonger kylda vetepartier som ska användas för etanol respektive biogas. Studien innefattar hela förloppet kylning-fjärrtransport-lagring-processing. Under hela hanteringskedjan registreras förändringar i den kylda spannmålens temperatur, vattenhalt, vattenaktivitet och hygieniska kvalitet. Kyllagringens inverkan på energibehov, lönsamhet och processegenskaper i jämförelse med varmluftstorkning kvantifieras.

För att öka utbyggnadstakten av biogasproduktionen och stimulera rötning av gödsel är det viktigt att få fram kostnadeseffektiv småsklig uppgraderingsteknik. Syftet med projektet är att genom pilottest undersöka förutsättningarna för attv id en mindre anläggning höja biogasens metaninnehåll med hjälp av en enkel teknik som kallas processintern metananrikning. Målet är att nå 90 procents metanhalt i producerad biogastill en kostnad av 10-15 öre/kWh, vilket är en tredjedel av motsvarande kostnad för konventionell teknik.

Syftet är att undersöka de tekniska, biologiska och ekonomiska förutsättningarna för en stor inblandning av fastgödsel (halmrik nöt/svin-fastgödsel och kväverik kycklinggödsel) till flytgödsel i våta vattensnåla rötningsprocesser, samt att sprida erfarenheter till intresserade lantbrukare kring detta rötningskoncept. Undersökningen kommer både att bedrivas i produktionsskala, vid Sötåsens gårdsbaserade biogasanläggning och i laboratorieskala vid JTI och SLU.

Med dagens tekniker är det svårt att nå lönsamhet vid biogasproduktion på gårdsnivå. Målet för projektet SE-Biomethane (Small but efficient – cost and energy efficient biomethane production)är att hitta nya innovativa lösningar som kan effektiviesera produktionen. Projektet innefattar frågor om förbehandling av fastgödsel, optimerad processbiologi för nedbrytning av cellulosa, småsklaiga tekniker för uppgradering och återförsel av rötrest. Projektet finanserias genom EU ERA-NET Bioenergy och involverar åtta olika parter från Sverige, Tyskland och Polen. Projektet koordineras av SLU.

En småskalig pelletskedja ska optimeras med en ny typ av tork för att kunna utnyttja fler alternativ av råvaror för användning av som bränslepellets och strö. Aktuella råvaror är bland annat salix, röflen samt hästgödsel. Projektet genomförs i samarbete med en pelletsproducent, och ingår i Hushållningssällskapets och SPs (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) nationella utvecklings- och demonstrationsprojekt "Nationell samordning och utveckling av småskaliga biobränslekedjor"

Sockerbetor är en högavkastande gröda med bra energibalans som passar mycket bra för biogasproduktion. Målet med projektet är att sockerbetorna ska kunna användas som biogassubstrat åtet om och därför måste betorna kunna lagras. Målet är också att hitta den mest ekonomiska och minst riskfyllda hanterings- och lagringsmetoden för svenska förhållanden. Projektet genomförs i samarbete med SBI.

På lantbruk finns ofta flera byggnader med stora takytor, såsom ladugårdar, eknomibyggnader och maskinhallar, samtidigt som elanvändningen ofta är hög. Lanbruket som leverantör av förnybar energi i form av solel är idag en outnyttjad nationell resurs. Projektet ska identifiera den realiserbara potentialen för solel i lantbruket, och ta fram affärsmodeller och finansieringslösningar anpassade för lantbruket.

Syftet är att i laboratorieskala undersöka fastläggning av biogasens koldioxid med bottenaska från förbränning av trädbränslen och Salix för att nå fordonskvalitet (97 % metanhalt) och att utifrån resultaten föreslå utformning och göra en kostnadskalkyl av system för uppgradering av biogas med bottenaska. Det övergripande målet är att möjliggöra kostnadseffektiv uppgradering av biogas till fordonskvalitet vid gårdsanläggningar. Det specifika målet är att ta fram grundläggande data som kan visa på förutsättningar och begränsningar med konceptet. Projektet leds av Sveriges Lantbruksuniversitet.

I projektet utvärderas omrörningen vid två gårdsbaserade biogasanläggningar som har hyraulisk omrörning av rötkammaren. Resultaten jämförs med en gård som har mekaniskt omrörning i rötkammaren. De ca 25-tal gårdsanläggningar som är i drift i Sverige är alla slurrybaserade med mekanisk omrörning och värmeslingor i rötkammaren. Erfarenheterna kan därför ge mycket värdefull kunskap som ger både lantbrukare och leverantörer beslutsunderlag för kommande etableringar.