Ekologiska mjölkproducenter med uppbundna kor behöver en smidig lösning för släppning och fastsättning av mjölkkor. JTI har i tidigare studier utarbetat en prototyp av ett automatiskt bindslesystem, och i det här projektet testas nu systemet i större skala. Målet är att ta fram ett system som till rimlig kostnad sparar arbete och tid, ger god arbetsmiljö och är djurvänligt.

Ströhantering inom djurhållningen innebär många manuella arbetsmoment. I projektet undersöks hur en automatisk ströhantering kan förbättra arbetsmiljön och minska arbetstiden. Ett antal principlösningar på hur en stöhanteringsanlägging kan utformas för olika stalltyper ska också tas fram.

Målet med studien är att utvärdera om värmekamerateknik kan användas som ett redskap för att diagnostisera bogsår vid ett tidigare stadium är vad som är möjligt kliniskt. Studien genomförs i samarbete med SLU - Skara.

I projektet utvecklas, testas och utvärderas att mobilt, funktionellt, säkert och lönsamt system för vinterhållning av nötkreatur på åkermark med vall. Idén är att om djuren regelbundet får tillgång till ny vistelseyta så undviks oacceptabelt upptrampad mark, smutsiga djur och punktbelastning av gödsel. Dessutom minskar risken för kväve- och fosforförluster.

Enligt gällande rekommendationer ska plansilor täckas provisoriskt vid kortare uppehåll i inläggningen. Bland lantbrukare och rådgivare finns dock en osäkerhet kring hur viktig denna täckning är. I projektet testas vad som händer med grönmassan under aeroba förhållanden. Målet är att ta fram konkreta uppgifter kring vad detta betyder för ensilagets kvalitet, lagringsstabilitet och dess ekonomiska värde.

En biogasanläggning är en stor kapitalinvestering för ett lantbruksföretag och ekonomin är därför starkt beroende av ett högt gasutbyte från anläggningen. Detta projekt avser att på 12 st gårdar med mjölkkor i lösdrift analysera den producerade flytgödseln. Med hjälp av en beräkningsmodell för biogasprocesser jämförs det gasutbyte som erhålls med enbart flytgödsel med ett substrat med en mer optimerad sammansättning.

Projektet ska öka kunskapen om hur och var spolmasksmitta sprids hos föl vid svenska stuterier. Studiernas fokus ligger på äggens överlevnad i olika miljöer. Projektet sker i samarbete med Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

I projektet undersöks effekterna av spridning av flytgödsel på gräsvall på hösten direkt efter första skörd, och på våren. Tidigare studier har visat att spridning på hösten efter skörd kan ge många positiva effekter, men fortfarande vet vi lite om hur växtnäringen nyttjas i grödan. Projektets ska öka kunskaperna om hur flytgödselkväve omsätts i mark och växter. Projektet leds av Institutionen för Norrländsk jordbruksvetenskap (NJV) vid SLU i Umeå.

Syftet med projektet är att utveckla ett bedömningssystem för diskeffekt (renhet) baserat på sporer från B cereus. Avsikten är att få en objektiv jämförelse av diskeffekten mellan olika diskmedel. Vid försöken används JTI:s testanläggning för diskning.

JTI har under 2008 utvecklat ett automatiskt ströhanteringssystem för konventionella slaktsvinsboxar, som ger möjlighet till flera stöningstillfällen per dag. I det här projektet undersöks hur detta påverkar djurens beteende och hälsa. En slaktsvinsavdelning med automatisk ströanläggning jämförs med en avdelning där strötilldelningen görs manuellt.

I projektet utvärderas och mäts skillnaderna i luftkvalitet i svinstallar med respektive utan luftreningsteknik. Syftet är att identifiera enkla och effektiva åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön för svinskötare, och därmed minska hälsoriskerna.

Målet med projektet är att kraftigt minska riskerna för arbetskador hos lantbrukare vid arbete med köttdjur på vintern. Projektet ska undersöka var riskfaktorerna finns och om/hur de kan åtgärdas i praktisk drift. Vid utvärderingen används metoden WEST-jordbruk, som utvecklats av JTI.

Målet med projektet är att uppnå en behovsanpassad, miljövänlig och ekonomisk tillförsel av nötflytgödsel till slåttervall. Olika gödselstrategier testas, och resultaten ska visa vilken strategi som ger högst avkastning, högst utbyte av kväve och fosfor utifrån tillförd mängd, samt lägst spridningskostnader.

JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik leder projketet där man, tillsammans med Institutet för Livsmedel- och Bioteknik, SIK och Hushållningssällskapet i Halland, ska se hur Lean production kan tillämpas på tre slaktgrisgårdar. Målet är att minimera slöseriet och därmed öka lönsamheten.

Behovet av att utveckla innovatov teknologi för biologiska system ökar. I studien kartläggs och analyseras existerande forskning och framtida behov kring ICT, robotik, jordbruk och miljö.

Under vinterlagring av hö sker ofta betydande försämringar av kvaliteten i ytskiktet, vilket skapar möjligheter för mögelsvampar att växa till. I projektet undersöks vilken mögelhämmande effekt som uppnås vid täckning med fiberduk av två olika tjocklekar. Försöken genomförs på en gård under två år.

Vid lösdrift är det viktigt att kor som ska kalva förs till en separat kalvningbox. Trots det förekommer det att kalvningar sker ute i lösdriften, vilket medför en risk att kalven skadas/förolyckas. I projektet studeras kors stå- och liggbeteende med hjälp av en sensor som fästs på kons bakben. Syftet är att undersöka om beteendet kan användas som indikation på vilka kor som ska kalva.

Sverige importerar årligen ca 350 000 ton soja som i huvudsak går till foder. Ca 110 000 ton används som foder till mjölkkor. En svensk odling av soja skulle minska foderindustrins miljöpåverkan och göra det möjligt för svenska odlare att producera eget proteinfoder i stor skala. I projeketet genomförs fältförsök för att undersöka grundläggande produktionsfrågor som radavstånd, såtid och ge en bild över odlingsteknik och nödvändiga maskiner för sådd och skörd. Försöken använder kommersiellt tillgängliga, moderna GMO-fria sorter med kanadensiskt ursprung.

Hantering av strömedel i svinstallar är ett besvärligt manuellt arbetsmoment eftersom arbetet är mycket dammigt. I projektet utvärderas arbetstidsåtgång och exponering av damm vid manuell ströhantering jämfört med automatisk ströhantering.

Syftet med projektet är att undersöka hur dikor som vistas utomhus året runt utnyttjar terräng och vegetation vid olika väderlek under vintern, var de har sina liggplatser och hur dessa ser ut. Projektet sker i samarbete med Institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

I studien mäts emissioner av växthusgaserna metan och lustgas vid lagring och spridning av rötad respektive icke-rötad nörflytgödsel. Projektet drivs under en treårsperiod med parallella lagringsstudier i Sverige och Danmark. Målet med projektet är att säkerställa en klimatsmart hantering av rötad nötflytgödsel från stall via biogasreaktor till gröda.

Cirka en tredjedel av det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser kommer från stallgödseln. I projektet görs en sammanställning av forskningsresultat och strategier. Målet är att identifiera effektiva och ekonomiska åtgärder för att minimera utsläppen av växthusgaser från stallgödsel i mjölkproduktionen. Projektet sker i samarbete med danska forskare.