I projektet utvecklas, testas och utvärderas att mobilt, funktionellt, säkert och lönsamt system för vinterhållning av nötkreatur på åkermark med vall. Idén är att om djuren regelbundet får tillgång till ny vistelseyta så undviks oacceptabelt upptrampad mark, smutsiga djur och punktbelastning av gödsel. Dessutom minskar risken för kväve- och fosforförluster.

Kunskapen om hur mycket växthusgaser som avgår från det svenska jordbruket är bristfällig, eftersom det saknas data som mätts upp under svenska klimat och hanteringsförhållanden. I projektet mättes växthusgaserna lustgas och metan från nöt- och svinflytgödsel i småskaliga lager utomhus, med eller utan täckning. I fält och i laboratorieskala studerades emissioner från utspridd flytgödsel. Målet var att identifiera åtgärder för flytgödsel som minimerar utsläpp av både växthusgaser och ammoniak.

Projektet ska öka kunskapen om hur och var spolmasksmitta sprids hos föl vid svenska stuterier. Studiernas fokus ligger på äggens överlevnad i olika miljöer. Projektet sker i samarbete med Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Syftet med projektet var att utveckla ett bedömningssystem för diskeffekt (renhet) baserat på sporer från B cereus. Avsikten var att få fram en objektiv jämförelse av diskeffekten mellan olika diskmedel. Vid försöken användes JTI:s testanläggning för diskning.

Behovet av att utveckla innovatov teknologi för biologiska system ökar. I studien kartlades och analyseras existerande forskning och framtida behov kring ICT, robotik, jordbruk och miljö.

Målet för projektet var att öka vallavkastningen genom att mylla flytgödseln i vall utan att grödan påverkas negativ. Vallen skördadess två år för att se hur tidpunkten för körning samt flerårig körning påverkade grödan.