I projektet undersöks användning av head-up-display (HUD) i lantbruksmaskiner, och studeras hur traktorförares arbetsmiljö påverkvas vid användning av displayen. Målet är att förbättare arbetsmiljön och minska risken för besvär från muskler och skelett.

I projektet ska eldrivna kompaktlastare från en tysk tillverkare demonstreras och testas i verklig miljö under ett år. Lastarna placeras ut på lantbruk som tidigare använt dieseldrivna maskiner så att skillnaderna i energianvändning, ljudnivå och kostnader kan jämföras. Målet med projektet är att öka inrtesset för eldrivna maskiner genom att potentiella användare får se att maskinerna fungerar i vardagen. Projektet genomförs i samarbete med SP, Wacker Neuson, LRF och Solkompaniet.

I jordbruket sker mycket av transporterna med traktor och vagn, och vagnarna kan ha mycket skiftande funktion. I projektet identifieras potentiell energibesparing och ekonomi i nya innovativa vagnkonstruktioner. Projektet genomförs i samarbete med Ivarssons i Metsjö AB.

Lantbruksföretag transporterar stora kvantiteter spannmål, foder, gödselmedel etc. som behöver utnyttjas så effektivt som möjligt. I projektet undersöks om lantbruk kan använda samma typ av system och metodersom idag används av många transport- och logistikföretag och på så vid underlätta och effetkivisera den egna gårdens transporter.

Drivning av djur är ett arbetsmoment där det finns en ökad risk för arbetsolyckor. Det finns vanligen bra rutinerpå mjökgprdarna vid den dagliga drivningen, men vid klövverkning byggs ofta provisioriska lösningar i lösdriften. I dessa system finns ofta brister som gör drivningen onödigt riskabel och tidskrävande. I projektet utvärderas tänkbara lösningar som kan göra systemen säkrare för djurskötaren.

Kor i lösdriftssystem bör inför kalvning skiljas från övriga kor och placeras i en separat kalvningsbox. Det förekommer dock att kor kalvar ute i lösdriften, vilket innebär risker både för ko, kalv och djurskötare. I projektet utvärderas ett system där förestående kalvningarna detekteras med en vaginal termometer som larmar när kalvningen är på gång. Målet med projektet är att minska riskerna för olycksfall i samband med kalvningar genom att lantbrukaren i god tid hinner flytta dräktiga kor.

Projektet ska studera möjliga konceptlösningar för en moduluppbyggd laddhybridtraktor som kan fungera både på landet och i staden. Projektet genomförs tillsammans med Lighthaus Industrial Design, Valtra, SSAB, Atlas Copco och Ålö Lastaggregat.

I framtiden kommer klimatförändringarna troligen att innebära att vi drabbas av fler och värre naturhändelser. Vi behöver därför förbättra våra konsekvensbedömningar. JTI utför på uppdrag av Jordbruksverket en studie av vilka konskevenser en översvämmning får för elektrisk inomgårdsutustning.

Under de senaste 2 åren har 5 dödliga olyckor inträffat vid hantering av nötkreatur i Sverige. I Australien erbjuds bönder utbildning i boskapshantering med låg stressnivå (LSS-metod), som introducerats i Sverige och rönt positiv respons från deltagande bönder. LSS-metoden är anpassad till djurens temperament, ålder, kön, typ av produktion och befintlig anläggning. Nötkreatur som hanteras enligt LSS-metod lär sig att respektera djurskötaren, vilket minskar risken för stressituationer som kan utlösa flykt eller kamp beteende hos djuret. Detta projekt syftar till att utbilda och utvärdera bönder som hanterar nötkreatur utomhus i LSS-metoden för att förbättra säkerheten genom att minska stress hos människa och djur. Samspelet mellan människa och djur (stressnivå: hjärtfrekvens, beteende och arbetstidsstudier) dokumenteras före och efter utbildning. Arbetsmomenten flytt till/från bete, separering av tjur, ko och kalv, sortering och transport av djur ingår i studien.

Dieselanvändningen till jordbrukets maskiner står idag för 50 % av det svenska jordbrukets direkta energiförbrukning och utgör en snabbt växande andel av jordbrukets kostnader. I projektets vidareutveckls befintliga metoder för att realtid mäta bränsleåtgång i arbetsmaskiner och relatera dessa till olika arbetsmoment. På så vis kan individuella förare få direkt återkoppling och vektyg för att effektivisera den egna körningen. Projektet sker i samarbete med DRIVEC och LRF.

Ur såväl miljö- som driftsekonomisk synvinkel är det angeläget att effektivisera lantbrukets energianvändning. Bärnsleförbrukningen vid skördetröskning har ökat över tid, vilket i hög grad beroro på den alltmer intensiva bearbetningen av halmen som sker i skördetröskornas halmhackar. Tidigare erfarenheter tyder på att det genom skötselåtgärder och anpassning av hackningsgraden finns potential för väsentliga energibesparingar. För att kunna utvärdera sådana åtgärder och implementera dem i svenskt lantbruk är det nödvändigt att kunna mäta det faktiska effektuttaget vilket dock tidigare varit svårt att realisera. Nyutvecklad teknik har i tyska försök visat sig ge tillförlitliga mätningar av halmhackarnas effektuttag. Föreliggande undersökning avser att ge svar på om den nyutvecklade mätutrustningen klarar att påvisa och kvantifiera åtgärder som väsentligt reducerar bränsleförbrukningen vid skördetröskning under svenska förhållanden.

Lanbbrukare i Sverige har en hög genomsnittsålder. Åldrandet leder till en naturlig funktionsnedsättning, som det är viktigt att ta hänsyn till. Projektet ska ta fram praktiska råd som lantbrukare kan använda sig av i arbetslivet.

Hur kan arbetsmetoden Lean kan bidra till en säkrare arbetsmiljö inom jordbruket? I projektet identifieras fungerande tillämpningar av Leanverktyg som kan öka säkerheten och bidrar till en god arbetsmiljö med mindre tidspress och färre oförutsedda händelser inom lantbruket. Ett interaktivt webbaserat utbildnings- och informationsmaterial med exempel på goda arbetssätt, ska tas fram och spridas inom lantbruket. Projektet är ett samarbete mellan JTI, KTH och Linköpings Universitet.

Imsson Naturteknik har utvecklat en ny typ av vallskördemaskin. I den här förstudien utvärderar JTI tekniken och jämför den med traditionell teknik. Resultaten ska ligga till grund för ett eventuellt fortsatt utvecklingsprojekt.

Varje år sker ett stort antal arbetsolyckor med både män och kvinnor inom lantbruket. De senaste åren har en minskning av de allvarligaste olyckorna skett bland männen, men samma trend syns inte bland kvinnorna. Utifrån befintlig statistik ska projektet kartlägga vid vilka arbetsuppgifter och omständigheter som olyckorna sker. Projektet ska också ta fram en åtgärdsplan på möjliga förbättringar av arbetsmiljön.