Ett viktigt redskap för lantbrukare att optimera sin växtodling och därmed minska utlakning av näringsämnen till vattendrag är att ha en tillförlitlig markkartering. Idag tas oftast endast ett prov per hektar och den främsta anledningen till det är den höga kostnaden. Forskning visar att för att fånga den inomfältsliga variationen av en parameter bör fler prover tas ut än vad som görs idag. Flera forskare har arbetat med att utveckla automatiska analyssystem för fältbruk men få av dem har hittills nått ut på marknaden. Den främsta anledningen är att inget av de hitintills presenterade teknikerna kan ge en heltäckande bild av jordens innehåll. I väntan på automatiska system kan mycket göras för att effektivisera och rationalisera den befintliga markkarteringen. Syftet med detta projekt är att genomlysa den befintliga markkarteringen och komma med effektiviseringsförslag så att lantbrukaren har råd att ta fler prover per hektar till samma kostnad som idag.

I dag finns olika fabrikat av bandställ som går att montera på konventionella jordbrukstraktorer. I projektet utvärderas om eftermonterbara bandställ ger lägre marktryck och större förmåga att ta ut dragkraft jämfört med konventionell däcksutrustning.

Med hjälp av en matematisk programmeringsmodell identifieras grödor och hanteringssystem som bör ge god lönsamhet i den framtida spannmålsproduktionen på små och medelstora lantbruksföretag. Det kan till exempel handla om odling av specialgrödor, samt torkning och lagring på gården.

Under spannmålsskörden utsätts personalen för höga doser farligt, organiskt damm. I projektet undersöks om svampbekämpning i växande gröda inverkar på dammexponeringen i samband med skörd. Undersökningen utförs i form av fältstudier där mängden damm i luften mäts vid skörd och vid fortsatt hantering av spannmålen.

Syftet med projektet är att bestämma lönsamheten för ett antal olika bearbetningskoncept för etablering maltkorn. Projektet genomförs som en tävling där det ekonomiska resultatet (TB 2) ligger till grund för den slutgiltiga rangordningen av företagen. Projektet omfattar odling av maltkorn under säsongen 2010 på Brunnby försöksgård i Västerås.

Målet med projektet är att uppnå en behovsanpassad, miljövänlig och ekonomisk tillförsel av nötflytgödsel till slåttervall. Olika gödselstrategier testas, och resultaten ska visa vilken strategi som ger högst avkastning, högst utbyte av kväve och fosfor utifrån tillförd mängd, samt lägst spridningskostnader.

Studier visar att nederbörden i Sverige har ökat med 10 procent under de senaste 15 åren. Samspelet mellan väder, skörde- och torkkapacitet, grödornas mognadstid, avkastning och areal påverkar lantbruksföretagens intäkter och kostnader. I projektet ska enkla tumregler flör skörden arbetas fram, tumregler som spannmålsodlaren kan använda sig av för att anpassa skörde- och odlingsssystem under varierande väderlek och ökande nederbörd. Projektet sker i samarbete med Instutitionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Projektet ska ge lantbrukare ett förbättrat beslutsunderlag när det gäller investeringar som kan minska oljeförbrukningen vid spannmålstorkning på gården. Oljeförbrukningen i befintliga torkar kan ofta sänkas med relativt enkla åtgärder, som till exempel isolering av varmluftskanaler och/eller installation av automatisk vattenhaltsreglering. En mer långtgående åtgärd kan vara att övergå till uppvärmning med biobränsle.

JTI utvärderar, tillsammans med SLU, om fjärranalys med hjälp av obemannade flygplan (UAV) och lasermätningar från helikopter kan användas för att fastställa hur mycket salix som växer på fälten. Målet är att göra salix till ett attraktivt och lönsamt alternativ vid energiodling.

Ett obemannat flygplan (UAV) används för att ta fram detaljerade terrängmodeller och ge aktuell information om dräneringsmönster och jordart. Projektet ska bland annat utvärdera om modellerna kan ge information om nivåvariationer inom ett område, som kan vara till nytta för existerande fosformodeller.

I projektet följs under två lagringssäsonger kylda vetepartier som ska användas för etanol respektive biogas. Studien innefattar hela förloppet kylning-fjärrtransport-lagring-processing. Under hela hanteringskedjan registreras förändringar i den kylda spannmålens temperatur, vattenhalt, vattenaktivitet och hygieniska kvalitet. Kyllagringens inverkan på energibehov, lönsamhet och processegenskaper i jämförelse med varmluftstorkning kvantifieras.

Vid användande av RTK-GPS finns en eller flera fasta punkter som tillsammans med satelliterna ger en noggrannare position. Utifrån antalet fasta punkter som används skiljer man på två typer; basstations-RTK och nätverks-RTK. Från de fasta punkterna skickas en korrektionssignal till traktorn, via radio respektive mobiltelefonnätet. En nyligen avslutad studie från JTI visar att radio är bäst när traktorn inte är allt för långt från basstationen. För de mobila lösningarna testades i JTI:s studie överföring via GPRS, men även via 3G i en för studien konstruerad modemlösning. Studien visar att det för nätverks-RTK vore optimalt att använda ett modem som kan kommunicera med flera nät.
Syftet med detta projekt är att hitta lösningar för att nätverks-RTK skall fungera som RTK-GPS lösning för lantbrukare med arrondering som inte lämpar sig för basstations-RTK. Målet är att skapa möjligheter för lantbrukare, som inte kan få tillgång till basstations-RTK, att investera i ett RTK-GPS system.

Behovet av att utveckla innovatov teknologi för biologiska system ökar. I studien kartläggs och analyseras existerande forskning och framtida behov kring ICT, robotik, jordbruk och miljö.

I Sverige varmlufttorkas nästan all spannmål. Det innebär dyra kostnader, som skulle kunna halveras om spannmål avsedd för energiproduktion istället torkades med andra metoder. Syftet med projektet är att ta fram rekommendationer för kalluftstorkning av energispannmål som bevarar acceptabel kvalitet.

I projektet identifieras och utvärderas lämplig teknik för spridning av mjölformiga, organiska gödselmedel. Målet är att åstadkomma ett förbättrat växtnäringsutnyttjande, minska behovet av ändliga resurser i svenskt lantbruk och öka lönsamheten inom både konventionell och ekologisk odling.

Sverige importerar årligen ca 350 000 ton soja som i huvudsak går till foder. Ca 110 000 ton används som foder till mjölkkor. En svensk odling av soja skulle minska foderindustrins miljöpåverkan och göra det möjligt för svenska odlare att producera eget proteinfoder i stor skala. I projeketet genomförs fältförsök för att undersöka grundläggande produktionsfrågor som radavstånd, såtid och ge en bild över odlingsteknik och nödvändiga maskiner för sådd och skörd. Försöken använder kommersiellt tillgängliga, moderna GMO-fria sorter med kanadensiskt ursprung.

Tillsammans med en ekologisk lantbrukare har JTI utvecklat en mekanisk vegetations/tistelskärare som skär av ogräset och skonar grödan. I det här projektet utvärderas tistelskäraren. Utvärderingen sker i samarbete med Institutionen för växtproduktionsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.