publ-015.jpg

EIP – innovationsstöd från Jordbruksverket

Genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, hanterar Jordbruksverket stöd till företag, organisationer eller myndigheter som har en idé om en innovation med stor betydelse för jordbruks-, trädgårds- eller rennäringen. Stödet söks i två steg. I ett första steg söker man ett gruppbildningsstöd. Därefter kan man med en färdig projektplan söka ytterligare stöd för att genomföra hela innovationsprojektet.

 

Jordbruk och livsmedel (f d JTI) har fått gruppbildningsstöd beviljat för följande innovationsidéer:

Svenskproducerad råvara för industriell livsmedelsproduktion

Innovationsgruppen avser att bilda ett konsortium för råvaruinnovation till livsmedelsindustrin. Vi ska i huvudprojektet utveckla råvaror från svenskodlade baljväxter till en ny generation hälsosamma, miljö- och klimatanpassade och ekonomiskt bärkraftiga livsmedel och göra dessa tillgängliga för svensk livsmedelsindustri. Sverige har under en följd av år fått fram ett antal småskaliga matproducenter som håller hög nivå och som medverkar till utveckling och försörjning på landsbygden. Detta har varit värdefullt. Däremot har industriell livsmedelsproduktion inte utvecklats i samma takt. Det är inte gårdsproducenternas varor som fyller hyllorna i butiker och stormarknader. Dessa fylls av livsmedelsindustrin. Vi vill att svenska producenter ska ha en större andel av denna marknad. Efterfrågan på marknaden av svenska livsmedel som är hälsosamma, smakar bra och som bidrar till en hållbar livsmedelsproduktion ökar starkt. Potentialen att ta fram nya livsmedel och livsmedelsingredienser som bidrar till hälsa, miljö och ekonomi för industriell livsmedelsproduktion är betydande.

I innovationsgruppen ingår Jordbruk och livsmedel (f d JTI), Hushållningssällskapet Väst, Open Eye och SP Food and Bioscience. En ansökan om finansiering för att kunna genomföra huvudprojektet har skickats till Jordbruksverket.

Kontakt: ola.palm@ri.se och fredrik.fogelberg@ri.se

...................................................................................................................

• Lättviktsgrindar av höghållfast stål för högre säkerhet och bättre djurhantering

Ett team bestående av experter inom områdena djurens beteende (etologi), lättviktsstål, konstruktion och arbetsmiljö samt av gårdsslakterier och lantbrukare, ska konstruera en lättviktsgrind i höghållfast stål som ska förbättra säkerheten, minska stressen och öka effektiviteten vid djurhantering.

Projektet ska ta fram:

1. Nya, hållfasta grindelement med fokus på en lättare konstruktion för att

o Förbättra arbetsmiljön och förenkla hopsättning
o Minska risken för lyftrelaterade skador
o Förenkla hanteringen genom att göra grindarna betydligt lättare

2. Ny geometri för grindarnas placering för att

o Öka djurvälfärd och köttkvalitet genom mindre stress för djuren
o Få en lugnare och naturligare djurrörelse och reducera motstånd och flyktförsök
o Öka säkerheten genom grindar med större hållfasthet samt bra design som reducerar olycksrisker för både djur och människor
o Förbättra arbetsmiljön inom djurhållningen

De nya innovativa lättviktsgrindarna ska vara 50 % lättare än dagens konstruktion utan att tillverkningskostnaden ökar. De ska vara tre gånger mer hållfasta än dagens grindar och klara tuffa miljöer och kraften från fullvuxna nötkreatur samtidigt som de är lätta att hantera, flytta och montera ihop (ergonomisk design).

Kontakt: oscar.lagnelov@ri.se

..................................................................................................................

• Ekologiska slaktrester blir värdefull gödsel – ett tekniskt, logistiskt och ekonomiskt koncept för samverkande SME-företag som uppfyller ABP-lagstiftningen

Små och medelstora (SME) slakterier får idag betala dyrt för att omhänderta slaktrester så att ABP-lagstiftningen uppfylls. Systemen för omhändertagandet minskar också priset som lantbrukaren får för köttet. Ett exempel är Upplandsbonden (ekonomisk förening för ekologiska köttproducenter), som samarbetar med ca 5 slakterier i Uppland. Dessa slaktrester transporteras ut ur regionen för behandling på central anläggning, som sedan säljer slaktresterna vidare till Tyskland. I stället för att bli ett dyrt avfall skulle slaktresterna kunna bli en värdefull produkt. Men kostnadsläget för teknik och metoder, och att dessa inte är anpassade till förutsättningarna för lokala SME-slakterier och -köttproducenter, förhindrar detta.

För att skapa värdefulla slaktrester vill vi:

1. Utveckla ekonomisk och resurseffektiv teknik samt logistik för att mellanlagra X volym kategori-3-material på SME-slakterier under 1-2 veckor.

2. Kombinera teknik/metod för mellanlagring med teknik/metod för sönderdelning respektive hygienisering av kategori-3-material.

Projektet vill utveckla ett tekniskt, logistiskt och ekonomiskt koncept i pilotskala som uppfyller ABP-lagstiftningen och kan inkluderas i befintliga SMR-branschföretag inom en snar framtid. Detta ökar möjligheten för slakteri- och behandlingsanläggningar att implementera källsorterande system som kan garantera slaktrester av olika kvaliteter beroende av användningsområde, exempelvis slaktrester från ekologiskt certifierade livdjur. Slaktrester har naturligt höga halter av kväve och fosfor. Detta i sin tur främjar utveckling av nya företag sinom behandlings- och produktbranschen som vill stärka varumärkets miljömässiga och etiska profil. Exempelvis finns redan en efterfrågan på ekologiskt certifierade gödselprodukter. Potentialen för ökad efterfrågan är stor då bristen på ekologisk gödsel är en flaskhals som hindrar lantbrukare att ställa om till ekologisk odling och kunna få ett högre pris för en certifierad produkt.

Kontakt: eva.salomon@ri.se

..................................................................................................................

• Ultraljudscanning – hjälpmedel för effektivare produktion och utveckling av bättre köttkvalitet

Idén med detta projekt är att skapa förutsättningar för implementering av ultraljudsscanning på levande djur i Sverige med målet att förbättra kvaliteten på svenskt nötkött. Efterfrågan på svenskt kött av hög kvalitet är idag stor. Svenskt kött håller dock en ojämn kvalitet, och variationen gör att konsumenten inte kan garanteras en jämn ätkvalitet. En bättre och jämnare kvalitet på svenskt kött och en bättre koppling mellan pris och kvalitet skulle förbättra möjligheten att framgångsrikt konkurrera med importerat kött och stärka den ekonomiska lönsamheten i företag inom branschen.

Muskelscanning med ultraljud är ett säkert, enkelt och relativt billigt sätt att objektivt mäta muskeldjup och fettmängd på levande djur. Denna teknik gör det möjligt att samla uppgifter om slaktkroppens egenskaper och köttkvalitet och kan därför fungera som ett hjälpmedel för producenter att sortera ut nötkreatur som bäst passar marknadens krav och behov och på individnivå optimera utfodringsstrategier och slakttidpunkt. Ultraljudsscanning av levande djur används i vissa länder redan idag, t.ex. USA, Kanada och Australien. Där erbjuds scanning som en tjänst av utbildade tekniker, som utför mätningarna på gården. Bilderna skickas sedan på analys vid ett laboratorium. Sverige ligger långt efter dessa länder vad gäller marmoreringsgraden på nötkött.

Vår innovation består av en utveckling av systemet för svenska förhållanden. Vi behöver bland annat reda ut frågeställningar kring vem som kan utföra mätningarna,  var informationen ska lagras och hur den kan användas. Vi behöver även analysera förutsättningar, behov och krav hos produktionsbesättningar, avelsbesättningar, slakterier och marknad. I första steget vill vi bland annat ta reda på följande:

- Hur är ultraljudsscanningen organiserad i andra länder?

- Hur skulle en ultraljudsscanning kunna vara organiserad i Sverige?

- Vilka utvecklingsbehov finns?

- Vilka parter behöver vara med i utvecklingen?

Kontakt: cecilia.lindahl@ri.se

..................................................................................................................

• Färsk skörd av gröna bönor

Vi vill i innovationsgruppen undersöka möjligheten att odla färska åkerbönor till kokning och frysning. Genom att använda befintlig teknik för skörd av konservärter, men modifiera tekniken, bör det vara möjligt att skörda och efterbehandla färska gröna bönor av liten storlek. Jordbruk och livsmedel (f d JTI) har under 2015 utfört fältförsök och kommit fram till några bönsorter som är lämpliga att provodla under kommande år. Vi ser att svenska odlare kan ta fram en färskskördad åkerböna som efter kokning och frysning blir en ny produkt som idag inte finns i svenska livsmedelsbutiker och som heller inte odlas i Sverige.

I Sverige används inte åkerbönor i livsmedel, vilket man däremot gör i västra och södra Europa. Men intresset för vegetabiliska livsmedel ökar bland svenska konsumenter, och vår innovation bidrar till ökat utbud av vegetabiliska livsmedelsprodukter.

Eftersom Sverige har en god tradition av åkerbönsodling till foder skulle svenska lantbrukare kunna bli en större aktör inom segmentet färskfrysta grönsaker och då särskilt gröna åkerbönor till livsmedel. Det finns möjligheter till både ekologiskt och konventionellt odlade färska åkerbönor till kunder i Sverige och utomlands.

Kontakt: tomas.johansson@ri.se

..................................................................................................................

Kompostbädd för mjölkkor

För att bidra till ökad lönsamhet för svenska mjölkproducenter, vill vi hitta mer kostnadseffektiva sätt att inhysa mjölkkor. I dag är system med liggbås vanligast, ett system som kräver relativt stora investeringar och är arbetskrävande. Att hysa mjölkkor i stallbyggnad med kompostbädd har visat sig vara ett konkurrenskraftigt alternativ. Kompostbäddar är nytt i Sverige, men förekommer i Kanada och i mindre utsträckning i Nederländerna samt även i Danmark och Österrike.

Kompostbädden kan bestå av kutterspån, flis och bark från barr- eller lövträd. Höjden på bädden är ca 1 meter och varje mjölkko har en rörelse- och vistelseyta på kompostbädden om ca 10 kvadratmeter. Kompostbäddsystemet har både genom utländska studier och praktisk erfarenhet visat sig ha positiv effekt på kornas renhet och klövhälsa samt gett färre liggsår/tryckskador jämfört med liggbåssystem.

Innovationsgruppen ska undersöka om och hur utländsk kunskap och erfarenheter av kompostbäddsystemet kan implementeras i svensk mjölkproduktion med bibehållen god djurvälförd för att öka mjölkproducenternas lönsamhet.

Kontakt: tomas.johansson@ri.se

................................................................................................................

Lönsam industrihampa för både energi och fiber

Bioekonomi är viktigt för framtidens jordbruk, dels för att upprätthålla jordbrukets infrastruktur med
andra grödor än de som är avsedda för livsmedel, dels för att bidra till samhällets möjligheter att ersätta fossila råvaror med biobaserade sådana. Hampa är en utmärkt växt både då det gäller ersätta fossilbaserad energi samt att ersätta fossilbaserade fiber. Att använda hampan till detta ökar möjligheten att skapa innovativa affärer för jordbruket.

Odling av hampa är dessutom ett alternativ till växelbruk, då hampa kan odlas på samma fält år efter år utan att urlaka jorden. Hampa kan tillföra jorden näringsämnen, vilket gör den intressant som
jordförbättringsgröda. Hampa klarar sig utan konstgjorda gödnings- och bekämpningsmedel och i Sverige kan den växa upp till 2-3 meter i höjd på en säsong. Hampan tar dessutom själv hand om skadedjursangrepp och andra parasiter. De snabbväxande rötterna binder effektivt jorden och förhindrar erodering.

Problemet idag är att hampan är svår att skörda eftersom det saknas anpassade skördebord. Vid skörd kan mer än 50 % försvinna på grund av dålig teknik. I projektet vill vi tillsammans med odlarna utveckla ett innovativt skördebord som minskar skördeförlusterna så att mer än 90 % av hampan tas tillvara.

Kontakt: oscar.lagnelov@ri.se

..................................................................................................................

Outnyttjad ull till förädlade produkter

En stor del av den ull som produceras i Sverige saknar användning och slängs bort, eftersom den i dagsläget betraktas som avfall. En orsak till detta är att svensk ull har för dålig kvalitet för att kunna användas inom textilindustrin. Den dåliga kvaliteten kan bero både på hantering på gården och vid klippning, och på ras.

Det finns dock potential för att använda ull av sämre kvalitet till annat, till exempel som råvara för isolering eller gödselmedel, och därmed skapa en ny marknad för bygg-, lantbruks- och trädgårdsindustrin. Projekt kring dessa tillämpningar har genomförts - ett exempel är Isolenprojektet i Skåne som undersökt möjligheten att göra isoleringsmaterial av den outnyttjade ullen - men i dagsläget finns inga kommersiella tillämpningar.

I Europa finns vidare företag som har utvecklat pelletering av ull och deras erfarenheter kommer att vara utgångsläget i detta projekt, som fokuserar på möjligheten att omvandla outnyttjad ull av sämre kvalitet till förädlade produkter, till exempel pellets möjliga att använda som växtnäring, jordförbättring eller till andra ändamål. Detta skulle vara intressant som kompletterande verksamhet för fårproducenter, och omvandla en outnyttjad avfallsprodukt till en reseurs som kan ge fårproducenter möjlighet till en extra inkomst utöver köttproduktionen och därmed bättre konkurrenskraft.

Kontakt: carina.gunnarsson@ri.se

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2017-06-02

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se