Det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Källa: Tynelius. (Diagrammet ger en ungefärlig bild av växthusgasutsläppen. Osäkerhet finns för vissa siffror, t.ex. mängden koldioxid och lustgas från marken. Här behövs mer forskning. Vissa data saknas, som bidraget från importerat gödsel.)

Växthusgaser

Lustgas (N₂O)
All åkermark avger lustgas. Ju mer kväve som finns i marken, desto större är risken att det bildas lustgas. Genom att anpassa mängden kväve till den mängd näring grödan kan tillgodogöra sig minskas lustgasutsläppen. Lustgas avgår också från gödsellager.

Metan (CH₄)
Idisslare, med sin förmåga att bryta ner gräs, är den största källan till metanutsläpp i Sverige. Metan avgår också vid stallgödselhantering. Ett sätt att minska utsläppen av metan från gödsel är att röta gödseln till biogas. Då tas metanet tillvara som bränsle.

Koldioxid (CO₂)
Koldioxid svarar för 77 procent av alla växthusgasutsläpp i världen, och här är den största källan användningen av fossila bränslen. Inom jordbruket kommer dock det mesta av koldioxiden från odling på mulljordar. En mulljord innehåller mycket organiskt material som bundit stora mängder koldioxid. När marken odlas tillförs syre, växtresterna bryts ner och koldioxiden frigörs.