publicerat_40.jpg

RKA 24 Ensilering av matavfall

Publikationstyp: Rapporter kretslopp och avfall
Författare: Malmén Linda, Ringmar Anders, Thyselius Lennart
År: 2001
Denna rapport redovisar resultaten av en studie av satsvis lagring av malet matavfall. Studien utformades med hänsyn till ett tänkt scenario där organiskt matavfall från livsmedelsaffärer, storkök o.dyl. skulle kunna malas och lagras i ensilerad form vid affären/storköket. Scenariot skulle, jämfört med nuläget, bland annat innebära fördelar som minskad hämtningsfrekvens och möjligheter att kontrollera och undvika luktolägenheter. Studien syftade till att
  • bygga upp kunskap beträffande ensilering av matavfall från storkök och livsmedelsaffärer
  • få kunskap om eventuella materialtyper som kan vara svåra att mala
  • få kunskap om möjligheterna att satsvis lagra (beroende på lagringsegenskaper) förhållandevis stora mängder matavfall i storkök och livsmedelsaffärer
  • studera om tillsats av syrabildande bakteriekultur (mjölksyra) till det organiska matavfallet innebar någon skillnad med avseende på lagringsegenskaper, eller om avfallets naturliga innehåll av mjölksyrabildande bakterier skulle vara tillräckligt för att uppnå en lika god ensilering av materialet.

Matavfall samlades in från fyra verksamheter i Uppsala, vilka bestod av två livsmedelsaffärer, en grönsakshandel och ett storkök. Material från respektive hämtningsställe maldes, och delades upp i två delar där den ena tillsattes syrabildande bakteriekultur. Materialen lagrades sedan lufttätt i plasttunnor under ca 6 månader. Under försöket uppmättes pH för materialet i respektive tunna. För analys av organiska syror medgav projektbudgeten endast analyser av prov från samtliga tunnor i försökets början, plus analys från materialet i fyra av tunnorna vid försökets avslut. Producerade gasmängder, och andel koldioxid, uppmättes för att möjliggöra bedömning av biologisk aktivitet samt potential för eventuella luktolägenheter då gas lämnar behållarna. Resultaten från studien ledde till följande slutsatser:
  • Från tre av fyra hämtställen hade organiskt matavfall, som stått i kärl i butik/restaurang i upp till en vecka, ett pH-värde under 5.
  • Malning av avfallet med köttkvarn fungerade problemfritt, förutom när avfallet bestod av enbart mjöl.
  • Det malda matavfallet hade genomgående en volymvikt på ca 1 ton/m3.
  • Gas som bildades från det lagrade materialet i tunnor innehöll ca 90-95 % koldioxid.
  • pH i matavfallet sänktes till 3-4 eftersom laktat bildades. Detta indikerar att matavfallets innehåll av mjölksyrabildande bakterier var tillräckligt för att en spontan ensilering skulle äga rum.
  • Tillsatsen av syrabildande bakteriekultur hade ingen betydande inverkan på pH-sänkningen hos materialen.
  • De flesta insamlade materialtyperna uppvisade en volymökning på ca 30 % i glascylindrar under de första dygnen av försöket.
  • Såväl vid provtagning under lagring som vid försökets avslutande luktade samtliga materialtyper mer eller mindre syrligt. Lukten upplevdes inte som obehaglig.
  • Vid försökets avslutande såg materialet i tunnorna ut som vid försökets inledning, med undantag av ett några cm tjockt ytlager som hade mörknat.

Resultaten från studien tyder på att malning och lufttät lagring av matavfall kan vara en intressant metod för att minska hämtningsfrekvensen av avfallet från t ex storkök och livsmedelsaffärer. I denna studie tillfördes dock matavfallet vid endast ett tillfälle till lagringsbehållaren, innan denna gjordes lufttät. För att bättre efterlikna de verkliga förhållandena vid storkök o dyl bör vidare studier utföras för att se om en spontan ensilering uppstår även då matavfall tillförs kontinuerligt till lagringsbehållaren.

Antal: Ladda ner 136 KB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se