publicerat_40.jpg

Förändringar av halmens hygieniska kvalitet under skördeperioden. Orienterande försök under 2013, SLO

Publikationstyp: Övriga publikationer
Författare: Gunnar Lundin, Martin Sundberg
År: 2014
Slutrapport till SLO-fonden, KSLA projekt H112-0016-SLO.

Ökad konkurrens om halmråvara kan förväntas medföra att halm kommer att bärgas i områden och vid tidpunkter som är mindre gynnsamma än vad som är fallet idag. Vidare kan förväntade klimatförändringar innebära att skördearbetet kommer att såväl fördröjas som utföras under fuktigare förhållanden. I de fall halmen blir liggande lång tid på fältet efter skördetröskningen riskerar man att dess hygieniska kvalitet reduceras genom att halmen angrips av fältsvampar. Undersökningen syftade till att belysa hur halmens hygieniska status påverkas vid utdragna tidsperioder mellan skördetröskning och bärgning.

Studierna utfördes med halm från vårkorn på ett fält i Uppsalatrakten. Korngrödan skördetröskades den 3 september. Under den påföljande månaden togs regelbundna prover ur strängarna för att dokumentera förändringar i halmens mikroflora och vattenhalt. I samband med skördetröskningen togs också prover på kärna och halm för analys av mykotoxiner.

Vid tidpunkten för skördetröskning var halmens innehåll av mögelsvampar en tiopotens högre än för kärnans. Vidare var de uppmätta nivåerna i halmen väsentligt högre än riktvärdet för foderspannmål. Halterna av mykotoxiner i kärna och halm låg i regel under detektionsgränsen.

Under de två första veckorna efter skördetröskningen rådde sommarlikt väder vilket medförde mycket låg vattenhalt i halmen och en stabil nivå avseende halmens innehåll mögelsvampar och bakterier. Kraftiga regn i mitten av månaden blötte emellertid upp halmsträngarna vilket resulterade i mikrobiell tillväxt.

Under återstoden av försöksperioden planade kurvorna för den mikrobiella tillväxten ånyo ut, trots viss uppfuktning av regn. Detta torde hänga samman med sjunkande utomhustemperaturer.

För att bestämma mängden damm och luftburna mikroorganismer som alstrades av den bärgade halmen användes en roterande dammkammare. Jämfört med tidigare referenser visade såväl uppmätta dammkoncentrationer som mikrobiell status på tämligen höga värden. Detta var dock inte helt oväntat genom att halmen vid mätningarna blev utsatt för betydande mekanisk bearbetning samtidigt som genrerat damm ackumulerades i det slutna utrymmet.

Mätningarna av dammets mikrobiella status gav ingen entydig bild av utvecklingen under skördeperioden. Medan antalet luftburna bakterier ökade var antalet luftburna mögelvampar oförändrat. Detta trots att halmens innehåll av såväl bakterier som mögelsvampar efter hand ökat i fält.

För den halm som bärgades tre dagar efter skördetröskningen registrerades i dammkammaren större mängder luftburet damm än den som bärgades vid de två efterföljande tillfällena. Troligen orsakades detta av ett initialt stort innehåll av partiklar med organiskt eller oorganiskt (jord) ursprung. Att dammängderna sedan minskat beror troligen på att en stor del av dessa små partiklar försvunnit genom inverkan av regn och vind.

Ladda ner 982 KB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se