publicerat_40.jpg

R 416 Kvävegödsling till slåttergräsvall - Hur strategier och teknik påverkar ammoniakavgång, skörd, kväveutbyte och kostnader

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Eva Salomon, Lena Rodhe, Martin Sundberg, Huibert Oostra
År: 2013
Nötflytgödsel tas tillvara på bästa sätt i vallodling om gödslingsstrategin är anpassad efter grödans behov, är ekonomisk och miljövänlig samt ger hög avkastning och ett högt kväveutbyte. Vid spridning av nötflytgödsel till vall är det framförallt kväveförluster i form av ammoniak som behöver minimeras.

Projektets delmål har varit att:

Bestämma vilken spridningstid samt kombination av nötflytgödsel och handelsgödselkväve som ger högst avkastning och högst kväveutbyte av mängd tillfört kväve.

Jämföra bandspridning och ytmyllning av flytgödsel i flerårig gräsvall med avseende på direkt och långsiktig skördeeffekt, ammoniakavgång, kväveutbyte samt kostnader vid spridning i vall.

Det treåriga fältförsöket i gräsvall var beläget på en mullrik styv lera i Uppland. Fältförsöket var upplagt som ett fullständigt randomiserat blockförsök. I tre behandlingar spreds handelsgödselkväve på våren och flytgödsel efter första skörd. I en behandling spreds flytgödsel på våren och handelsgödselkväve efter första skörd. Totalt tillfördes 140 kg ammoniumkväve per hektar och år. Det ingick också en ogödslad behandling och behandlingar med stigande mängd handelsgödselkväve. I en av behandlingarna ytmyllades nötflytgödseln efter första skörd för att jämföras med bandspridningsteknik, och ammoniakavgången mättes med en mikrometeorologisk differensmetod tills emissionerna avklingat 60-70 timmar efter spridning. Vid varje skördetillfälle, totalt tre skördar per år, togs rutvisa samlingsprover av grönmassa som sedan analyserades med avseende på torrsubstanshalt och råprotein. Skördad mängd färsk grönmassa bestämdes rutvis i samband med skörd. Kväveutbytet för totalskörden på årsbasis beräknades för varje gödslad behandling. Kväveutbytet beräknades som kvoten mellan merskörden av kväve jämfört med ogödslad behandling och total mängd tillfört ammoniumkväve med handelsgödsel och flytgödsel.

Öppen ytmyllning av flytgödseln minskade ammoniakavgången med mer än hälften jämfört med bandspridning. Det inbesparade kvävet resulterade dock inte i någon signifikant skördeökning. Det fanns ingen signifikant skillnad i genomsnittlig totalskörd, drygt 10 ton ts per hektar och år, mellan de olika gödslingsstrategierna. Kväveutbytet vid den kombinerade gödslingen med handelsgödselkväve och flytgödsel var i genomsnitt 6 procentenheter lägre än då motsvarande mängd kväve tillfördes med endast handelsgödselkväve. En tillförsel av totalt 210 kg handelsgödselkväve per hektar gav inte högre skörd och ett sämre kväveutbyte. Det bästa ekonomiska resultatet hade gödslingsstrategin med 80 kg handelsgödselkväve per hektar på våren och cirka 60 kg ammoniumkväve per hektar tillfört med flytgödsel efter första skörd. Orsaken var att det inte fanns tydliga skillnader i totalskörd mellan de olika gödslingsstrategierna, medan kostnader för maskiner och växtnäring skilde sig åt. Sammantaget så visade fältförsöket att vid tillförsel av måttliga mängder ammoniumkväve med flytgödsel i kombination med handelsgödsel kan man få ett godtagbart kväveutbyte och en hög skörd vid goda odlingsbetingelser.

Ladda ner 1,84 MB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se