publicerat_40.jpg

R 423 Energigrödor och hållbarhet - Utveckling av en utvärderingsmodell med exemplet salix i Götalands norra slättbygder

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Carina Gunnarsson, Serina Ahlgren, Eva-Maria Nordström
År: 2014
Efterfrågan på energigrödor från åkermark kommer med all sannolikhet att öka framöver. Energigrödor bör bidra till en hållbar utveckling, i den bedömningen måste många olika kriterier vägas in; sociala, ekonomiska och ekologiska/miljömässiga aspekter.

I detta projekt har vi utvecklat en modell som kan användas för att kvantifiera och grafiskt visualisera olika aspekter av hållbarhet vid odling av energigrödor. Fokus i detta inledande projekt var att illustrera och bedöma modellens användbarhet. Modellen utvecklas därför endast i en begränsad omfattning där ett fåtal kriterier väljs ut och endast salixodling i Götalands norra slättbygder (Gns) utvärderas. Modellen är tänkt att fungera som beslutsstöd för lokala myndigheter. I samverkan med en referensgrupp valdes fyra kriterier ut; växthusgaser, kväveutlakning, energibalans samt påverkan på landskapsbilden.

De tre förstnämnda kriterierna är kvantifierbara och beräknades med hjälp av livscykelanalys (LCA). Systemgränsen går vid fältkant vilket innebär att användning av grödan inte är med. Påverkan på den visuella landskapsbilden, vilken av referensgruppen bedömdes vara en nyckelfråga, är svårare att kvantifiera och ett ramverk för utvärdering behövde därför utvecklas. Detta ramverk består nu av fem framtagna frågor som fokuserar på visuell påverkan där varje fråga bedöms enligt skalan liten (1 poäng), mellan (2 poäng) och stor (3 poäng) påverkan. Frågorna behandlar påverkan p.g.a. odlingens storlek, påverkan på landskapets topografi, påverkan på stråk i landskapet, påverkan på enstaka element och på horisonter och vyer.

För att få in de fyra utvalda kriterierna i ett gemensamt ramverk normaliserades de med hjälp av en så kallad min-max normalisering på en skala mellan 0 och 1 där 1 motsvarar det bästa värdet och 0 det sämsta värdet. Det bästa och sämsta värdet för varje kriterium sattes som värdet på den bästa och sämsta grödan i Gns, vilket var olika grödor för varje kriterium. Värden för salixodlingen i en verklig fallstudie samt för referensgrödorna vall och höstvete sattes sedan in i modellen.

När modellen testades i fallstudien föll salix bättre ut än referensgrödorna höstvete och vall för energibalans, växthusgaser och utlakning, men sämre än referensgrödorna för landskapsbild. Resultaten visade sig vara känsliga för olika antaganden till exempel kring avkastning och gödsling. Utvärderingen påverkas också av om resultaten beräknas per hektar eller per kg gröda; grödor med hög avkastning presterar generellt sett bättre räknat per kg gröda. Av den grafiska presentationen framgår tydligt hur de olika grödorna förhåller sig till de olika kriterierna.

Om modellen utvecklas så att fler kriterier, produktionsområden och energigrödor inkluderas skulle modellen kunna fungera som underlag för val av grödor eller val av odlingsplats och det skulle bli tydligt för användaren av modellen hur de olika hållbarhetskriterierna påverkas av olika val. För en samlad bedömning är t.ex. odlingsekonomi och biologisk mångfald relevant att inkludera som hållbarhetskriterier. Även lantbrukare/odlare eller rådgivare skulle då kunna vara målgrupp och användare av såväl modell som resultat. En slutsats från projektet är också att hållbarhetsbedömningar är komplexa och att det finns en hel del metodutveckling kvar att göra.

Ladda ner 1,1 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se