publicerat_40.jpg

RKA 51 Samrötning av hästgödsel med nötflytgödsel - Fullskaleförsök vid Naturbruksgymnasiet Sötåsen

Publikationstyp: Rapporter kretslopp och avfall
Författare: Henrik Olsson, Johan Andersson, Gustav Rogstrand, Mats Edström, Per-Ove Persson, Linus Andersson, Stig Bobeck, Anders Assarsson, Anders Benjaminsson, Adam Jansson, Lennart Alexandersson, Karolina Thorell
År: 2014
Hästnäringen har vuxit kraftigt i Sverige under de senaste decennierna. Detta har gjort att hästgödselhanteringen i vissa områden börjar bli ett problem, både för miljön och för hästnäringens tillväxt. En möjlighet att förvandla detta avfallsproblem till en resurs kan vara att samröta hästgödsel med flytgödsel i befintliga och kommande gårdsbiogasanläggningar.

Rötning av hästgödsel skulle bidra till ökad biogasproduktion samt till att sluta växtnäringskretsloppen i samhället. Ytterligare en positiv effekt av att samröta flytgödsel med fast gödsel som t.ex. hästgödsel, är att det då blir möjligt att producera mer gas från samma rötkammarvolym.

Syftet med detta projekt var att underlätta för framtida samrötning av betydande mängder hästgödsel i befintliga och planerade våtrötningsanläggningar. Projektet har bestått av tre delar. Först studerades metanbildningspotentialen från hästgödsel med olika strömedel genom utrötningsförsök. Samtidigt som utrötningsförsöken genomfördes skedde rötning av hästgödsel i fullskala vid Sötåsens biogasanläggning. Fullskaleförsöken syftade till att generera praktiska erfarenheter kring rötning av hästgödsel kopplat till sönderdelningsbehov, förekomst av föroreningar, problem med igensättningar och omblandning av rötkammaren.

Under försöken rötades ungefär 250 ton hästgödsel tillsammans med flytgödsel från 60 mjölkkor. I den tredje delen av projektet gjordes ekonomiska beräkningar för rötning av hästgödsel samt tolkning av resultat. De ekonomiska beräkningarna genomfördes med målet att utvärdera eventuellt behov av en behandlingsavgift, för att rötning av hästgödsel skall vara av intresse för gårdsbiogas-produktion.

Utrötningsförsöken visade att biogaspotentialen från hästgödsel är starkt beroende av vilket strömedel som används. Halm som strömedel ger en metanbildningspotential på mer än 200 Nm3/ton organiskt material (VS Volatile Solids). Används istället spån eller torv som strömedel sjunker gödselns metanbildningspotential till strax under 100 Nm3/ton VS.

Erfarenheterna från fullskaleförsöken vid Sötåsen visade att hästgödsel med spån och halmpellets som strömedel var lätthanterligt och gav få driftsstörningar i jämförelse med Sötåsens egen djupströbädd. Gödseln innehöll även mindre föroreningar i form av grus och sten. Omblandning av rötkammaren är en utmaning. Huvudrötkammaren gick att hålla totalomblandad, men det blev problem med svämtäckesbildning i efterrötkammaren som hade ett enklare omrörningssystem.

De ekonomiska analyserna visar att halmpellets eller finfördelad halm är det bästa strömedlet om gödseln skall användas för biogasproduktion. Denna gödsel genererar mer gas, är lätt att hantera samt har en högre utrötningsgrad, vilket gör att det går att röta mer gödsel och ändå bibehålla samma torrsubstanshalt (TS) i rötkammaren. En gård med ungefär 70 mjölkkor bedöms kunna röta gödsel från ca 70-100 hästar i en befintlig rötkammare.

Om halmpellets används som strömedel kan gödselhanteringen bli kostnadsneutral för en hästägare, om hästgödseln planeras in som samrötningssubstrat i en ny gårdsbiogasanläggning som skall röta flytgödsel som huvudsubstrat. I ett sådant fall kan en normal gårdsbiogasanläggning med 1000 m3 reaktorvolym röta hästgödsel från upp till 400 hästar med acceptabel lönsamhet när det föreslagna gödselgasstödet är fullt utbyggt enligt plan.

Ladda ner 1,51 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se