publicerat_40.jpg

R 427 Kontrollerad kompostering med liten klimatpåverkan - emissioner och värmeåtervinning

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Lena Rodhe, Fredrik Niklasson, Huibert Oostra, Pernilla Gervind, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Anders Ringmar
År: 2015
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning för animaliska biprodukter ställs krav på en hygienisering av stallgödsel för att den ska kunna släppas ut på mark-naden. Idag finns gårdsanläggningar med teknik för trumkompostering av stall-gödsel som uppfyller hygieniseringskraven genom att allt material i trumman upp¬når en temperatur av minst 52°C i minst 13 timmar utan avbrott. Projektets mål var att kartlägga utsläpp av ammoniak (NH3), lustgas (N2O) och metan (CH4) från trumkomposteringen inklusive förkompostering och eftermognad från befintliga anläggningar utan förbättringsåtgärder. Utöver detta gällde det att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att minimera gasutsläpp, och att identifiera metoder och lönsamhet för energiåtervinning.

Mätningar utfördes på två gårdsanläggningar, båda anläggningarna med kompost baserad på hästgödsel kompletterad antingen med grönsaksavfall eller med annan djurgödsel. Gaserna NH3, N2O och CH4 mättes från förkompost (kompostering under 0,5 till 1 vecka), trumkompost (uppehållstid ca 1 dygn) och efterkompost (2 – 3 månader). I utloppsröret från trumkomposten respektive en hall med för-kompost togs kontinuerligt prover för bestämning av gaskoncentrationer med analysinstrument samtidigt med mätning av gasflödet för beräkning av emissioner. Vid mätning från komposthögar mättes NH3 med en mikrometeorologisk mass-balansmetod som bygger på exponering av s.k. fluxprovtagare som placerats på fyra master runt komposthögen. Växthusgaserna N2O och CH4 mättes med s.k. slutna kamrar under flera tillfällen under komposteringstiden. Några åtgärder för att minska utsläppen studerades också.

Sammanfattningsvis så var totala utsläppen av klimatgaser och ammoniak från de tre komposteringsstegen måttliga och för flera gaser lägre än vad som uppmätts i andra försök eller enligt schablonvärden. Störst klimatpåverkan hade utsläpp av metan, från förkomposten (Wiggeby gård) eller från efterkomposten (Mellby gård). Vidare var det direkta utsläpp av lustgas från efterkomposten, som hade största påverkan på den globala uppvärmningen. Växthusgasutsläppen från trum¬komposten utgjorde en mycket liten del, endast 1-4 %, av utsläppen omräknat till kg CO2e/ton kompost. Totalt var klimatpåverkan 31 kg CO2e/ton under mät¬omgång 1-2 och 60 kg CO2e/ton för mätomgång 3-4 på Wiggeby gård och ca 17-24 kg CO2e/ton kompost på Mellby gård. Ammoniakavgången uppgick till ca 3 % av total-N i ursprunglig kompost på Wiggeby gård med störst NH3-avgång under efterkompost-en (1,4 - 2,1 %) och näst störst från trumkomposten (0,5-0,6 %), motsvarande ca 290 kg N per år. På Mellby gård var NH3-avgången ca 5 % av total-N, där störst mängd kom från förkomposten. Upp till ca 35 % av NH3 från trumkomposten kunde avskiljas med en prototyp av en kombinerad ammoniakfälla och värme-växlare.

Åtgärden att täcka efterkomposten med plastduk tog bort större delen av lustgas-emissionerna och minskade metangasutsläppen med ca en tredjedel. Potentialen för minskad klimatpåverkan med trumkompostering ligger främst i att kunna ta tillvara värmen i utluften från trumkomposten. Låg temperatur i utluften betyder att bästa användningen är uppvärmning av närliggande byggnader, vilket dock kan vara begränsat nära en stor gödselanläggning. Återbetalningstider för en investering i utrustning för värmeåtervinning ur luft från trumkomposten var endast tre år vid ersättning av olja (utan skattesubvention) som bränsle för uppvärmning och 19 år vid ersättning av befintlig fungerande fliseldning.

Ladda ner 4,37 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se