publicerat_40.jpg

RKA 53 GIS-kartering av miljöskyddsnivå för små avlopp - Ett hjälpmedel vid tillstånds- och tillsynsarbete

Publikationstyp: Rapporter kretslopp och avfall
Författare: David Eveborn, Faruk Djodjic
År: 2015
De lokala förutsättningarna antas ha stor betydelse för enskilda avloppssystems miljöpåverkan. Detta skall beaktas vid myndighetsutövning, men inga tydliga riktlinjer för hur man bedömer påverkansrisken finns tillgängliga för berörda myndigheter. Detta är ett viktigt skäl till att kraven på enskilda fastighetsägare varierar godtyckligt i landet.

Syftet med detta projekt har varit att demonstrera hur man kan nyttja analyser i ett GIS (Geografiskt informationssystem) för att kartera risken för påverkan från enskilda avlopp och därmed skapa ett nationellt verktyg med vägledande riktlinjer för bedömning av miljöskyddsnivåer. En riskkarteringsmetod har utvecklats med stöd av en litteratursammanställning samt dialog med forskare och verksamma miljöinspektörer.

Många kommuner lutar sig idag (vid bedömning av miljöskyddsnivå) mot uppgifter om status på vattendrag och mot näringsbelastningsdata. Görs en närmare bedömning av lokal påverkansrisk, är det framförallt avstånd till vatten (fågel-vägen) som är den faktor man tittar på. Det är vanligast att miljöinspektörerna jobbar utefter gemensamma riktlinjer för beslutsfattning inom kommunen, men det förekommer också att man jobbar individuellt eller med riktlinjer som tagits på högre nivå (länet eller kommunala samarbeten). Den dominerande uppfattningen bland miljöinspektörerna är att man med dagens metoder har ett större individuellt utrymme för bedömning av miljöskyddsnivå än vad som är rimligt. Samtidigt vill man behålla ett visst inflytande.

Kunskapen om olika transportmiljöers förmåga att avskilja och på lång sikt undanhålla fosfor från vattenmiljön anses vara begränsad. Flera forskare antyder att retentionsbedömningar är komplicerade och osäkra. Spontant läckage av fosfor från olika landskapselement har studerats i betydligt större omfattning än för-mågan att avskilja och kvarhålla fosfor. Framförallt bör dock hydrologiska och geologiska faktorer vara viktiga att beakta.

Valet föll på att basera riskbedömningen på två delar: (i) hydrologiska förut-sättningar, (ii) geologiska förutsättningar. Modellens grundfilosofi är att risken för påverkan på ytvatten minskar ju mer vi kan undanhålla avlopputsläppen från vattenbelastade landskapselement och från landskapselement som har dålig förmåga att transportera vatten genom marken. Påverkansrisken antas öka med högre grad av vattenbelastning i landskapet, minskade transportavstånd till permanenta vattendrag, minskad infiltrationsförmåga och tunnare jordlager. Som underlag för analysen har lantmäteriets högupplösta höjdmodell samt SGU:s jordarts- och jorddjupsdata använts.

Karteringen redovisas i tre separat GIS-skikt. Ett skikt visar risken från ett hydrologiskt perspektiv, ett annat risken från ett geologiskt perspektiv och ett tredje den sammanvägda risken. Den sammanvägda risken har klassats i fyra olika klasser från hög till låg risk. Riskkarteringen kan ligga till grund för beslut om vilka utsläppskrav som skall gälla för ett enskilt avlopp, och ge stöd för prioriteringar i inventerings- och åtgärdsarbetet.

Ladda ner 2,39 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se