publicerat_40.jpg

R 428 Hållbart odlingssystem för biogas- och livsmedelsgrödor - En affärsmöjlighet för lantbrukare

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Johanna Olsson, Carina Gunnarsson, Johnny Ascue, Håkan Rosenqvist
År: 2015
Utifrån EU:s direktiv om förnybar energi kan man förvänta sig att behovet av bioenergi från jordbruket kommer att öka i Europa. Samtidigt förespråkas hållbara odlingssystem för bioenergiproduktion. Tvågrödesystemet är ett hållbart odlingssystem som utvecklats i Tyskland för odling av grödor till biogas och innebär att två grödor odlas efter varandra under samma år. Projektets mål var att skapa nya affärsmöjligheter för Sveriges lantbrukare samt att möjliggöra en ökad användning av åkergrödor som substrat för biogasproduktion.

Projektet skulle ge svar på hur lönsamheten och klimatbalansen ser ut vid odling enligt tvågrödesystemet jämfört med odling av livsmedelgrödor. Vidare skulle projektet undersöka vilken som är den bästa tvågrödekombinationen vid odling av substrat till biogasproduktion. Inom projektet utfördes ett treårigt fältförsök i Skåne med olika kombinationer av tvågrödor för biogasproduktion samt livsmedelsgrödorna konservärt, maltkorn och råg. I tvågrödesystemet odlades höstgrödorna raps eller råg och vårgrödorna sockerbetor eller majs. Höstgrödorna skördades på våren och vårgrödorna på hösten. Projektet innehöll dessutom satsvisa utrötningsförsök på JTI/SLUs lab av biogas¬grödorna samt beräkningar av ekonomi och klimatpåverkan. Analysen inkluderade odling, skörd, transport och lagring.

Den grödkombination som gav högst avkastning i ton torrsubstans per hektar var raps och sockerbetor. Grödkombinationen som gav den lägsta avkastningen var raps och majs. Höstgrödan avkastade generellt lågt. Avkastningen för livsmedels-grödorna var i nivå med vad som kan förväntas för området. Grödornas avkastning, speciellt biogasgrödornas, varierade mycket mellan de tre försöksåren. Den årliga variationen var därför viktig att ta hänsyn till vid utvärdering av systemet.

Metanutbytet per ton VS var högst för de höstgrödor som ingick i tvågrödekom-binationen. Metanbytet per hektar var betydligt högre för vårgrödorna än för höst-grödorna, på grund av högre avkast¬ning. De tvågrödekombinationer som testades i detta projekt hade en areal¬effektivitet (MWh/ha) jämförbar med referenssystemet ”enbart majs”.

Projektet har inte lyckats visa att odling enligt tvågrödesystemet är lönsamt. Merkostnaden för två grödor jämfört med en vägdes inte upp av ökad avkastning och ökat biogasutbyte. Den huvudsakliga anledningen till detta är de låga skördenivåer som uppnåddes i projektets fältförsök. De tvågrödekombinationer som uppvisade bäst lönsamhet var de med sockerbetor. Livsmedelsgrödorna gav bra lönsamhet i de ekonomiska beräkningarna, där råg var den gröda som fick bäst resultat.

Beräkningarna av klimatpåverkan utifrån resultaten i fältförsöket visade att det totala klimatgasutsläppet för odling, skörd, transport och lagring i CO2-ekv per hektar och år blev betydligt högre för tvågrödekombinationen jämfört med odling av enbart en livsmedelsgröda.

För att vara en intressant affärsmöjlighet för svenska lantbrukare måste tvågröde-systemet modifieras och utvecklas vidare. Den stora frågeställningen för fortsatta studier är hur avkastningen kan förbättras såväl för majs som för höstgrödorna. Val av så- och skördetidpunkt är en viktig del i detta. Generellt hade höstgrödorna en låg ts-halt vid skörd, vilket gör dem svårare att ensilera. En rekommendation är därför att förtorka grödan på slag innan bärgning. En möjlighet för att förbättra lönsamheten är att mata in tvågrödorna färska i biogasanläggningen och därigenom minska kostnader och förluster vid lagring.

Ladda ner 1,24 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se