publicerat_40.jpg

R 436 Rörflen till biogas och strö - ett innovativt kombisystem i norr

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Carina Gunnarsson, Andras Baky, Ida Norberg, Cecilia Wahlberg-Roslund, Anne-Maj Gustavsson, Cecilia Palmborg
År: 2015
I norra Sverige odlas ca 500 ha rörflen. Rörflenet skördas sen höst eller tidig vår och används framförallt som strö, men har tidigare också använts som fastbränsle. I dagsläget har rörflenet svårt att konkurrera med andra fasta bränslen, och detta projekt har därför fokuserat på att undersöka förutsättningarna för att använda rörflen som substrat för biogasproduktion och till strö.

I projektets undersöktes två systemlösningar, Biogas och Biogas+Strö. Systemet Biogas bestod av två skördar av rörflen som användes som substrat vid produktion av biogas. Första skörd skedde på sommaren kring midsommar och andra skörd på hösten i slutet av augusti till början av september. I systemet Biogas+Strö skördades första skörden på samma sätt som i system Biogas medan andra skörden skördades torr efterföljande vår och användes till strö.

I en redan etablerad rörflensodling utanför Vännäs genomfördes en demoodling för att bestämma rörflenets avkastning under praktiska förhållanden. Rörflenet på demoodlingen skördades två gånger och gödslades med nötflytgödsel inför varje skörd. System Biogas avkastade totalt 7 055 kg ts/ha, vilket var 23 % högre jämfört med system Biogas+Strö som totalt avkastade 5 704 kg ts/ha. Detta tyder på att förlusterna blev stora när rörflenet stod kvar i fält över vintern och skördades torrt på våren. För att få mer kunskap om avkastning och biogasproduktion från rörflen inkluderades ett fältförsök med rörflen hos SLU i Röbäcksdalen i studien.

För att bestämma den metanbildande potentialen gjorde JTI satsvisa utrötningar på rörflen från demoodlingen och rörflen skördat hos SLU. Efter 100 dagars rötning hade rörflen från första skörd högre specifikt metanutbyte jämfört med rörflen från andra skörden, skillnaden var dock inte statistiskt säkerställd. Metan-produktionen per hektar var 20 MWh för demoodlingen och 27 MWh för SLU:s rörflensförsök.

Resultat från demoodlingen och de satsvisa utrötningarna användes som indata till beräkningar av kostnader, intäkter och energiåtgång för de studerade systemen Biogas och Biogas+Strö. För rörflen till biogas beräknades kostnader för skörd med exakthack eller rundbalspress medan kostnaderna för skörd av rörflen till strö beräknades för rundbalspressning. Beräkningarna visade att tillförselsystemet med exakthackad grönskördad rörflen hade lägre kostnad än motsvarande system med rundbalar, 783 kr/ton ts (5 524 kr/ha) respektive 1 429 kr/ton ts (10 083 kr/ha). Den främsta orsaken till skillnaden var att extra sönderdelning behövdes för att det rundbalsskördade rörflenet skulle få en kvalitet, i detta fall strålängd, som var jämförbar med exakthackat rörflen.

Baserat på ett pris på grödor till biogas på 460 kr/MWh, vilket är samma pris som för vallgröda till biogas, samt metanutbyten från de satsvisa utrötningar utförda i projektet beräknades priset på rörflen till biogas till 1,28 kr/kg ts från första skörden och 1,19 kr/kg ts från andra skörden. Priset på rörflenet till strö sattes till 1,40 kr/kg ts. Om kostnaderna relateras till intäkter från försäljning av grödan blev nettot positivt för de system som exakthackade rörflen till biogas och negativt för rund-balssystemen. Detta gäller även för systemet när andra skörden används till strö. Använd energi i form av diesel beräknades för de olika scenarierna och visade att diselanvändningen inte skiljde sig mycket mellan olika scenarier.

Ladda ner 1,8 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se