publicerat_40.jpg

R 441 Energieffektivisering av jordbrukets logistik - pilotprojekt för att undersöka potentialer

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Jonas Engström, Carina Gunnarsson, Andras Baky, Erik Sindhöj, Jan Eksvärd, Jon Orvendal, Niclas Sjöholm
År: 2015
De områden inom jordbrukets logistik som studien undersökt och bedömt som mest intressant att fortsätta utveckla för att öka effektiviteten är:

• En mer detaljerad undersökning av hur olika fordon påverkar transport-effektiviteten på gårdsnivå behövs för att ge lantbrukare bättre besluts-underlag, t.ex. snabbgående traktorer, större traktorvagnar, större lastbilar (HCT- High Capacity Transport). Genom att välja rätt fordon kan lant-brukaren i många fall spara i storleksordningen 50 % av energiåtgången, och samtidigt minska kostnaderna.

• Metoder och verktyg som hjälper lantbrukaren att dimensionera och optimera effektiva transportkedjor, placering av lager och beräkna utfall av ändrade lagrings- och odlingsstrategier.

• Ytterligare undersöka hur skiftning av åkermark skulle kunna göras idag på ett realistiskt och effektivt sätt. Skiftning av åkermark har stora effekter på resursåtgång för transporter, särskilt med tanke på det sätt stora gårdar växer idag, men är mycket komplicerat att genomföra i praktiken. En utvärdering av möjligheter och potentialer för ett större antal gårdar behövs. För de kartlagda gårdarna (med ett undantag) var minskningen av kostnader, klimatutsläpp och dieselåtgång 50-70 %.

• Metoder och verktyg för att ta fram nyckeltal på gårdsnivå som beskriver relevanta delar av logistikarbetet på ett sätt som gör det möjligt och meningsfullt att använda för benchmarking mot andra gårdar, och därmed sporra till förändring och effektivisering. Jordbruket använder totalt per år 269 000 m3 diesel som drivmedel. Av detta uppskattades i denna studie att transporter till och från jordbruket samt mellan och inom gårdar förbrukar i storleksordningen 52 000 m3 diesel varje år, vilket motsvarar 509 GWh och ger en klimatpåverkan på 145 000 ton CO2-ekvivalenter.

Om transportarbetet skulle kunna effektiviseras med 25 %, vilket inte är orimligt enligt studien, skulle det innebära besparingar på i storleksordningen 130 GWh energi, 36 000 ton CO2e klimatpåverkande utsläpp och 870 Mkr i kostnader för jordbrukets logistik.

I jordbruket är transporter centrala för verksamheten. Nästan alla transporter sker med traktor eller lastbil och beroende på hur de utförs kan det ske olika effektivt. Det går också att påverka hur mycket som transporteras genom att välja olika strategier för odling, lagring och användning. Transporter sker av gods, utrustning och förnödenheter till gårdar från olika leverantörer. Djur och skördade produkter transporteras från gården för vidare förädling eller till andra gårdar. Inom gården transporteras maskiner, utrustning och förnödenheter till och från fält. Skörd transporteras från fält till gård och gödsel transporteras i omvänd riktning. Utvecklingen inom det svenska jordbruket präglas av stark strukturrationalisering där gårdarna växer och blir färre. Om expansionen sker snabbare än ledig mark i närheten blir tillgänglig, blir resultatet längre transporter till och från åker. Så ser verkligheten ut för de gårdar som studerats i detta projekt, dvs. mjölkgårdarna Vallens gård utanför Ljusdal och Ola gård utanför Uppsala samt spannmålsgårdarna Kyrkeby Egendom utanför Örebro och Lillvreta gård utanför Uppsala. Det övergripande syftet med projektet var att minska energiåtgång och klimatpåverkan och förbättra lönsamheten i den svenska lantbruksnäringen genom att effektivisera logistiken.

Kartläggningen avgränsades till de största transportflödena som är spannmålsskörden på spannmålsgårdarna respektive ensilageskörd och flytgödsel på mjölkgårdarna. Gårdarnas areal delades in i kluster och med hjälp av GIS-analys beräknades verkligt transportavstånd och transporttid från varje kluster till lager på brukningscentrum för mjölkgårdarna och till mottagningsanläggning för spannmålsgårdarna. Transportkostnader och dieselförbrukning per hektar beräknades för transport med traktor och lastbil. Möjligheter att minska transportbehovet analyserades genom avvattning av flytgödsel (s.k. separering) samt skiftning av åkermark. Dessutom testades transportplaneringsverktyg som används i transportnäringen för planering eller simulering av jordbrukstransporter på gårdsnivå.

De simuleringar som gjordes visar att för de kartlagda gårdarnas transporter var i många fall dieselförbrukning, klimatpåverkan och kostnader lägre med lastbil än med traktor, särskilt på längre avstånd. Att köra spannmål direkt från fält till mottagningsanläggning och därigenom undvika den extra hantering som mellanlagringen innebär ger lägre kostnader, speciellt när skillnaden i transportavstånd via mellanlager jämfört med direkttransport är stort. För transport av vall på de två studerade mjölkgårdarna var traktor billigare än lastbil för klustren närmast brukningscentrum, inom ca 10 km transportavstånd. Transport med traktor är jämfört med lastbilstransport ekonomiskt intressant på längre transportavstånd för grödor jämfört med för gödsel. Dieselförbrukningen är alltid lägre per hektar för lastbilstransport jämfört med traktortransport. Genom att välja lastbilstransport istället för traktortransport kan dieselåtgången minskas med 47-65 %. För mjölkgårdarna beräknades även de totala kostnaderna om det billigaste alternativet av transport med traktor eller lastbil användes. Detta sänkte de totala kostnaderna ytterligare jämfört med att endast välja lastbilstransporter, dock ökade den totala dieselförbrukningen.

Tre olika metoder för separering av flytgödsel simulerades för Vallens gård: mekanisk separering med skruvpress, mekanisk separering med centrifug och mekanisk-kemisk separering. Alla tre metoder ledde till kostnadsbesparingar för transport och spridning jämfört med ingen separering (kostnad för separerings-utrustning ej medräknad). Störst var besparingarna för centrifug och mekanisk-kemisk separering pga. högre fosforsepareringseffekt, vilket innebär att givan blir högre och gödseln kan spridas närmare gårdscentrum.

Om åkermarken på de kartlagda gårdarna kunde skiftas, dvs. att gårdarna till-delades den åkermark som är närmast gården istället för den mark de brukar idag, skulle det ha stora effekter på gårdarnas transportarbete. Med undantag för Lillvreta gård, är potentialen för minskning av transportkostnader genom skiftning av åkermark 60-70 %, och potentialen till minskning av dieselförbrukning för transporterna är 50-70 %.

Ladda ner 4,21 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se