publicerat_40.jpg

RKA 54 Läkemedel i källsorterat klosettvatten och latrin

Publikationstyp: Rapporter kretslopp och avfall
Författare: Lotta Levén, David Eveborn, Emelie Ljung, Meritxell Gros Calvo, Sahar Dalahmeh, Håkan Jönsson, Lutz Ahrens, Karin Wiberg, Göran Lundin
År: 2016
Det finns växtnäringsämnen i källsorterat toalettavfall, till exempel klosettvatten och latrin från torrtoaletter. Om dessa fraktioner behandlas genom stabilisering och hygienisering och används som gödningsmedel på åkermark bidrar det till att kretsloppet av växtnäring sluts. För den fortsatta utvecklingen av de källsorterande avloppssystemen är det viktigt att kartlägga vilka mängder av läkemedel som skulle spridas i jordbruket vid användning av källsorterade gödselmedel från avlopp.

Syftet med studien var att undersöka läkemedelsrester i klosettvatten och latrin, före och efter behandling och lagring, och beräkna vilka läkemedelsmängder som skulle spridas i jordbruket genom dessa avfallsfraktioner jämfört med dagens användning av avloppsslam. För att även få en uppfattning om eventuella risker förknippade med spridning av dessa avfallsfraktioner simulerades upptag av läkemedel i olika grödor, ackumulering i mark och läckage till mark och vatten.

Före behandling hade latrin och klosettvatten upp till hundra gånger högre koncentration av läkemedel än det avloppsvatten som kommer in till kommunala reningsverk. När klosettvatten behandlades med våtkompostering, i närvaro av syre, och därefter med ammoniak minskade läkemedelsresterna mer än vid syrefri rötning av latrin eller vid behandling i reningsverk.

Minskningen varierade kraftigt mellan olika läkemedelssubstanser. Trots att läkemedels-halterna reducerades väsentligt i det våtkomposterade och ammoniakbehandlade klosett-vattnet innehöll det fortfarande upp till tjugo gånger högre halter av vissa substanser än slam från reningsverk. Jordbruksstrategin vid gödsling med klosettvatten (ett kvävegödselmedel) skiljer sig från den som används för slam (ett fosforgödselmedel), vilket resulterar i att läkemedelsdosen vid spridning av klosettvatten blir likvärdig med dosen vid gödsling med slam från reningsverk.

Projektets modellberäkningar tyder på att huvuddelen av läkemedlen till allra största delen bryts ner inom ett år. Det förekommer bara en viss ackumulering av läkemedel i jorden, och det sker försumbara upptag i vete och morötter. Det beräknade dagliga intaget av läkemedel genom förtäring av vete och morot som gödslats med klosettvatten var mycket lågt. För att nå en totalmängd motsvarande den lägsta dagliga dos som förskrivs medicinskt av läkemedlet losartan skulle en vuxen behöva äta gödslat vete eller gödslade morötter i minst 21 000 år. Enligt simuleringarna är således exponering via intag av grödor odlade på en klosettvatten-gödslad åker försumbar.

Källsorterande och näringsåterförande avloppslösningar har möjlighet att avsevärt förbättra återvinningen av näringsämnen i samhället. Behandlingstekniken för läkemedelsreduktion behöver dock förbättras liksom kunskapen om vad som händer i miljön med fokus på upptag i växter, nedbrytning, transport och spridning.

Ladda ner 2,44 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se