publicerat_40.jpg

R 445 Räkna med vall – Hur påverkas ekonomi och miljö när vall införs i spannmålsdominerade växtföljder?

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Pernilla Tidåker
År: 2017
För att få bättre vetskap om och när det är intressant att börja odla vall i slättbygder måste vallens effekter genom hela växtföljden kvantifieras. Projektets övergripande syfte var att belysa hur skördenivåer, ekonomi och miljö påverkas när tvååriga blandvallar införs i växtföljder med ettåriga grödor. Specifika mål var att visa hur produktionskostnad och lönsamhet samt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder. Vi utvärderade även energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall för biogasproduktion införs i en växtföljd med enbart spannmål i Uppland. De ekonomiska beräkningarna utgick från typiska växtföljder i Skåne, Västra Götaland och Uppland. Livscykelanalysen jämförde även tre valltyper (ogödslad och gödslad blandvall, samt gödslad gräsvall). Nuvarande riktlinjer för gödsling från Jordbruksverket anger bara meravkastning för grödan som följer direkt efter vall. Vår genomgång av svenska fältförsök illustrerar dock att vall har potential att höja skördarna även för övriga grödor i växtföljden. Den positiva effekten av vall på stråsädesskördarna förefaller uppträda redan i första växtföljdsomloppet och ökar sedan inte tydligt över tiden. Med klöver i vallen minskar dessutom behovet av att tillföra kväve. Vall i växtföljden ger även ett lägre ogrästryck vilket minskar behovet av herbicider. En kombination av ökade skördar i andra grödor, minskade kostnader för insatsmedel (bekämpningsmedel och kvävegödsel) per ton producerad vara och genom att grödor med sämre lönsamhet i växtföljden ersattes med vall innebar att lönsamheten förbättrades i samtliga tre områden när vall infördes i växtföljden. Förbättringen av lönsamheten som genomsnitt för hela växtföljden var störst i den antagna växtföljden i Uppland (1362 kr/ha) och minst i växtföljden i Skåne (993 kr/ha) baserat på ett vallpris på 1,25 kr/kg ts fritt levererat till användare (7 km). I växtföljden i Västra Götaland ökade lönsamheten med 1176 kr/ha. Tack vare vallens positiva effekt på övriga grödor kan vall som träda vara ett ekonomiskt intressant alternativ i vissa områden när avsättning saknas för vallfoder. De faktiska produktionskostnaderna för blandvallen var lägst i Skåne och högst i Uppland. Eftersom värdet av vallen är större i växtföljder med färre grödor med positiv förfruktseffekt att välja mellan, behövdes ett lägre pris på vallen för att uppnå samma lönsamhet i växtföljderna i Uppland än i Skåne. Genom att föra in en tvåårig vall för biogasproduktion i en växtföljd med tre år spannmål kan odlingen bli nettoleverantör av energi eftersom energivinsten när diesel kan ersättas av biogas är väsentligt större än energianvändningen för hela produktionskedjan för spannmål och vall. Att odla vall för biogasproduktion är positivt ur klimatsynpunkt på flera sätt; fossila bränslen kan ersättas, kolinlagringen ökar och kvävegivorna kan minskas. Det är dock viktigt att metanutsläppen under biogasprocessen och vid hanteringen av rötresten hålls låga. Klövergräsvall är särskilt intressant som biogasgröda eftersom den kan göra vallen självförsörjande på kväve, leverera kväve till nästkommande års gröda vid vallbrott och dessutom genererar en kväverik rötrest som kan ersätta mineralgödsel till andra grödor. Utsläpp av försurande och övergödande ämnen per ton spannmål ökade dock. För att öka intresset för vall i slättbygderna behövs ökade avsättningsmöjligheter. Mer vall i mjölk- och nötköttsproduktionen, ökat samarbete mellan djur- och växtodlingsgårdar och vall för produktion av biogas är intressanta möjligheter. På längre sikt kan det bli aktuellt att utvinna koncentrerat protein för enkelmagade djur ur vallbiomassa. Dock återstår många utmaningar att lösa för att detta ska kunna implementeras i stor skala.

Ladda ner 0,99 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se