publicerat_40.jpg

R 336 Grönmassans ensilerbarhet vid slangensilering

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Sundberg Martin, Pauly Thomas
År: 2005
Intresset för slangensilering har ökat högst påtagligt i Sverige under de allra senaste åren. Metoden innebär att hackad grönmassa med hjälp av en kraftig fingerförsedd rotor trycks in i en lång plastslang.

Vid ensilering i slang krävs mycket energi i form av mekanisk kraft för att med rotorn mata in och komprimera fodret i plastslangen. Detta innebär samtidigt att grönmassan blir utsatt för en hård mekanisk bearbetning som också påverkar fodrets struktur. Att en bearbetning som öppnar växtstrukturen och frilägger växtsaft i många avseenden skapar mycket goda förutsättningar för ensileringsprocessen finns visat i ett flertal studier. Om den bearbetning som fodret utsätts för i en ensilagepackare skulle medföra en snabbare och kraftigare pH-sänkning, kan tillväxten av oönskade mikroorganismer, inte minst klostridier, avsevärt begränsas.

Syftet med detta projekt var att undersöka hypotesen om att den kraftiga mekaniska bearbetningen av grönmassan vid inpackningen i slangen har en gynnsam inverkan på ensileringsprocessen.

Studier av ensilerbarheten utfördes på exakthackat material från gräsvallar i två försök, ett i förstaskörd och ett i återväxt. Under inläggning med en ensilagepackare togs prover från den hackade grönmassan före respektive efter passagen genom packningsrotorn. På den färska grönmassan gjordes kemiska och mikrobiologiska analyser samt bestämning av strålängd och bearbetningsgrad, den senare genom konduktivitetsmätning. För att undersöka ensileringsdynamiken fylldes grönmassa från de båda behandlingarna i små modellsilor, 12 st per försöksled. Efter 2-3, 6, 18 och 100 dygns lagring öppnades tre silor per försöksled och ensilaget analyserades med avseende på ts-halt, pH-värde, fettsyror, etanol, ammonium-N. På det ensilage som lagrats 100 dygn bestämdes även antal klostridiesporer.

Ts-halten i grönmassan var ca 28 % i det första försöket (Skörd 1) och 32 % i det andra (Skörd 2). Båda försöken resulterade i bra ensilage med försumbar aktivitet av klostridier. Halterna av smörsyra var genomgående under 0,05 % av ts och an­talet klostridiesporer var under 100/g ensilage. I båda försöken skedde sänkningen av pH-värde signifikant snabbare och till en lägre nivå i den grönmassa som tagits efter rotorn.

I Skörd 1 ökade antalet mjölksyrabakterier i grönmassan med nästan en faktor 100 efter passagen genom rotorn. I Skörd 2 innehöll grönmassan ett ovanligt stort antal mjölksyrabakterier redan i strängarna på fältet, drygt en halv miljon/g grönmassa. Efter hackning ökade antalet ungefär 20 gånger, till ca 10 miljoner/g. Av analystekniska skäl kunde i detta fall en eventuell ytterligare ökning av antalet mjölksyrabakterier efter det att grönmassan passerat rotorn inte fastställas. En tydlig inverkan av rotorns bearbetning på grödans struktur påvisades i båda försöken genom konduktivitetsmätningar och strålängdsanalys.

Resultaten från studien bekräftar hypotesen att den mekaniska bearbetningen av packningsrotorn har en gynnsam effekt på ensileringsprocessen, vilket resulterat i en snabbare och kraftigare fermentering. Detta kan förbättra möjligheterna att producera ensilage med hög kvalitet, speciellt med grödor som av någon anledning är svårensilerade.

Antal: Ladda ner 180 KB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se