publicerat_40.jpg

R 312 Behandling av ventilationsluft från svinstall med ozon - en utvärdering

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Algerbo Per-Anders, Ringmar Anders, Norén Olle, Torén Anna
År: 2003
Djurhållningen har alltid varit förenad med lukt från stallar och gödselanläggningar samt från fält där gödsel och urin spridits ut. Under senare år har antalet klagomål från närboende över besvärande lukt från svinstallar ökat markant. Frågeställningen i detta projekt var om tillsättning av ozon till luft skulle kunna användas för att förbättra hygienen och reducera luktolägenheter i och utanför lokalerna i animalieproduktionen. Ozon har använts under många år för behandling av dricksvatten och avloppsvatten från industrier och hushåll. Ett antal studier har också visat att ozon kan vara användbart för luktreducering i luft.

Ytterligare vetenskapligt underlag bör tas fram gällande ozonets luktreducerande verkan i luft. På grund av ozonets toxiska egenskaper är det viktigt att vetenskapliga studier utförs med ozondosering som är ofarlig för människor och djur så att den kan användas i praktisk drift. Syftet med projektet var att fastställa om ozon har någon reducerande verkan på lukt och förbättrande verkan på hygien i ventilationsluft från svinstallar.

Ett svinstall utrustades med en 40 m lång behandlingskammare där ozon kunde tillsättas. Obehandlad och ozonbehandlad luft jämfördes i ett balanserat försök. Luktintensitet, luktkvalitet, totaldammhalt och mikrobiologisk luftanalys användes som mått på ozonets luktreducerande effekt och hygienisering. Luktintensitet mättes i en s k olfaktometer, där försökspersoner fick lukta på luften i relation till en referensgas, i det här fallet pyridin. Luktkvalitet mättes genom att försökspersonerna fick skatta luktens obehag/behag och illa/gott i relation till referensgasen i fria skattningsskalor. Totaldammhalten bestämdes med filtermetoden och den mikrobiologiska luftanalysen togs genom s k pumpad provtagning varefter totalantalet bakterier och svampar bestämdes.

Resultaten visade att obehandlad ventilationsluft uppfattades ha lägre luktstyrka än ozonbehandlad ventilationsluft. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant. Resultaten gällande luktkvaliteten visade på en tendens till bättre luktkvalitet, men inte heller här kunde någon statistisk signifikans påvisas. Totalinnehåll svampar och bakterier var lika mellan obehandlad och ozonbehandlad luft. En avdödande effekt på vissa problemorganismer vid ozonbehandling av luften påvisades varför denna klassades som något bättre.

I denna studie användes den högsta ozonhalten som var möjlig utan att försöks-personernas hälsa riskerades. Detta innebar en ozonhalt i behandlingskammaren på 2,4 mg/m 3 och 0,2 mg/m 3 i den luft som försökspersonerna luktade på. Uppehållstiden i behandlingskammaren var nära 2 minuter. Trots detta kunde ingen luktreducerande effekt påvisas. Det kan inte uteslutas att högre ozonhalt och längre uppehållstid har effekt. När det gäller den här typen av luktreducerande anläggning bedömdes dock en 40 m lång behandlingskammare vara på gränsen till vad en lantbrukare kan tänkas vilja investera i. Dessutom är risken mycket stor att ozonets lukt skulle kännas vid högre ozonhalter. Detta skulle medföra en parfymering av luften, vilket inte var syftet i denna studie.

Antal: Ladda ner 672 KB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se