publicerat_40.jpg

R 280 Miljöanpassad hantering av hästgödsel

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Steineck Staffan ,Svensson Lennart, Tersmeden Marianne, Åkerhielm Helena, Karlsson Stig
År: 2001
Denna rapport redovisar resultaten från försök med snabbkompostering av hästgödsel med olika ursprung. Målet med studien var att utveckla en miljövänlig metod att hantera hästgödsel och underlätta återförandet av hästgödsel till åkermarken. Den ökade kunskapen om hästgödselns växtnäringsvärde och miljöeffekterna kring olika hanteringssätt är viktiga instrument för att hitta ett uthålligt kretslopp för hästgödseln.

Projektet utfördes vid Wångens Trav och Galoppskola i Krokoms kommun norr om Östersund i Jämtland. Försöket startade 1998 med insamling och sortering av gödseln efter olika typer av strömedel och utfodring. Gödseln mellanlagrades i väntan på komposteringen som startade ca en månad senare. Processen påskyndades genom omblandning av gödseln med hjälp av en kompostvändare. Efter ca 6 veckor var processen avslutad och därefter lagrades gödseln till våren 1999, då den spreds i ett växtodlingsförsök med grönfoderhavre. I odlingsförsöket jämfördes hästgödseln med olika givor av mineralgödsel samt fastgödsel från nöt.

I försöket analyserades hästgödselns växtnäringsinnehåll, torrsubstans och pH före och efter kompostering och lagring. Under komposteringen mättes temperaturen i gödselsträngarna och ammoniakemissioner från de olika typerna av gödsel. Före och efter kompostering och lagring analyserades markens innehåll av mineralkväve för att undersöka risken för kväveläckage. I samband med spridning vägdes gödselsträngarna för beräkning av förändringar av vikt och växtnäringshalter.

Hästgödselns totalvikt minskade under komposteringen, vilket också ledde till en ökad koncentrationen av fosfor och kalium i alla gödselslag utom torvkomposten. Innehållet av kväve minskade dock på grund av förluster via emissioner av ammoniak under kompostering och lagring. Under komposteringen ökade pH i alla gödselslag med undantag för torvblandningen, där pH sjönk.

Den första veckan av komposteringen varierade temperaturen mellan 50° och 70oC. En hög temperatur skadar ogräsfrön vilket är en viktig effekt av komposteringen. Efter 6 veckor hade komposterna samma temperatur som omgivningen. Förloppet var snabbast i torvkomposten och långsammast i halmkomposterna.

Förlusterna av kväve skedde i huvudsak som ammoniak. I torvkomposten förlorades dock merparten som nitrat, men förlusterna var mycket små jämfört med de övriga komposternas totala förluster. I jämförelse med andra undersökningar av ammoniakförluster vid kompostering eller mellanlagring av nötgödsel var de totala förlusterna från hästgödsel små.

Skörderesultaten visade att den komposterade hästgödseln hävdade sig väl jämfört med okomposterad fast nötgödsel vad det gäller avkastning. Vid jämförelse med konstgödsel gav vissa komposter lägre skördar än med motsvarande kvävegiva. Det bör dock noteras att konstgödsel innehåller lättillgängligt kväve medan komposternas innehåll av kväve till stor del består av organiskt bundet kväve. Detta kväve kan dock förväntas mineraliseras under följande år och ge en positiv effekt på följande skördar.

Ladda ner 96 KB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se