publicerat_40.jpg

R 271 Applicering av ensileringsmedel vid slåtter

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Sundberg Martin, Pauly Thomas
År: 2000
För att få förväntad effekt av ett ensileringsmedel är det viktigt att det är jämnt fördelat i grönmassan. I ensileringssystem där grödan bärgas med balpress eller lastarvagn appliceras tillsatsmedel normalt ovanpå strängen vid pickupen, vilket inte ger en tillfredsställande inblandning av medlet. Om man i sådana system istället kunde applicera preparatet i det stående beståndet direkt framför slåtterkrossen, skulle förutsättningarna för en jämnare fördelning förbättras betydligt. Syftet med föreliggande studie var att klarlägga de grundläggande förutsättningarna för att tillämpa denna metod för applicering av ensileringsmedel.

Studien omfattade två delar. I den första undersöktes i vilken utsträckning applicering vid slåtter kan ge en jämnare fördelning av tillsatsmedel i jämförelse med traditionell applicering vid pickupen i en press. I den andra delen undersöktes hur mängden aktiv substans för tre olika tillsatsmedel förändras under förtorkningen och om preparat med syror kan ge en snabbare förtorkning.

Till försöken användes en slåtterkross där fyra munstycken hade monterats i den horisontella plåthuven framför rotorerna. Under fältförsöken rådde en varm och torr väderlek.

I den första delen ingick två försöksled där en vattenlösning med svart färgpigment tillsattes antingen i slåtterkrossen eller vid pickupen i samband med bärgningen med balpress. I varje led pressades två rundbalar. För bestämning av fördelningsjämnheten borrades två borrkärnor ut i varje bal. Från vardera borrkärna togs 10 små segment på 2 gram i obruten följd ut. Efter sköljning med vatten bestämdes koncentrationen av färgpigment i sköljvätskan genom att mäta absorbansen i en spektrofotometer. Utifrån detta beräknades sedan mängden märkvätska i proven uttryckt som liter per ton grönmassa. Som mått på fördelnings-ämnheten beräknades variationskoefficienten för de tio proven i varje borrkärna.

Förändringarna under förtorkning studerades i två försök där tre tillsatsmedel applicerades vid slåtter; myrsyra, blandning av myrsyra, propionsyra och ammoniak (Promyr, Perstorp AB) och mjölksyrabakterier (Biophast, Biotal Ltd.). Två gånger dagligen under tre dygn togs prov för bestämning av mängden aktiv substans (syror eller mjölksyrabakterier) samt torrsubstanshalt.

Applicering i balpress gav en variationskoefficient med avseende på fördelningsjämnhet som var ca 50 % högre än vid tillsättning framför slåtterkrossen. Skillnaden mellan försöksleden var dock inte statistiskt signifikant.

I alla försöksled minskade såväl mängden syra som antalet mjölksyrabakterier i grönmassan mycket snabbt efter slåtter. Redan efter cirka fem timmar hade halterna reducerats till ungefär hälften. Efter tre dygn återstod ungefär 20 % av den ursprungligen tillsatta mängden. Vid 40-45 % ts-halt (rekommenderas för balensilage) fanns mindre än 30 % kvar. I båda försöken torkade de båda leden med syratillsats långsammare än kontrolledet med mjölksyrabakterier.

Metoden att applicera tillsatsmedel med syror eller mjölksyrabakterier vid slåtter kan bara rekommenderas vid mycket korta förtorkningstider, när fodret bärgas inom några få timmar efter slåttern.

Antal: Ladda ner 307 KB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se