publicerat_40.jpg

R 253 Temperaturmätningar i mark vid olika metoder för jordbearbetning till potatis

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Larsson Kjell
År: 1999
Odlingssäsongen för potatis är kort i Sverige. Flertalet av de vanligaste höst- och vinterpotatissorterna är något för sena för odling i vårt land, vilket resulterar i måttliga skördar och försämrad kvalitet på grund av skörd under kalla och ogynnsamma väderleksbetingelser. Ett flertal åtgärder kan vidtagas för att skynda på tillväxten och därmed förlänga odlingssäsongen. Hit hör sortval, förgroning, optimal bevattning, effektiv bekämpning av ogräs och bladmögel samt snabb och effektiv blastdödning och upptagning. En ytterligare åtgärd är val av jordart samt tekniken för jordbearbetning. I föreliggande rapport redovisas resultaten från temperaturmätningar i mark som utförts vid JTI vid olika metoder för jordbearbetning till potatis. Temperaturen registrerades var 15:e minut dygnet runt på olika ställen i marken med hjälp av en 24-kanalig datalogger. Ett 10-tal olika bearbetningsmetoder studerades varje år. Försöken utfördes under två år i maj och juni månad på Fredrikslunds gård, Uppsala. Jordarten var stenfri sand/mojord.

De viktigaste resultaten kan sammanfattas enligt följande:

• Yttemperaturen i marken och i grunt liggande jordlager följde relativt väl uteluftens temperaturvariationer under dygnet. Såväl markens maximitemperatur som minimitemperatur under dygnet låg högre än hos uteluften. På något större djup i potatisens tillväxtzon var följsamheten mindre och flera dagars tempera- turförändringar i luften krävdes för att ge effekt i marken. Dygnstemperaturen i potatisens tillväxtzon uppvisade en markant eftersläpning gentemot uteluften. Temperaturmaximum respektive temperaturminimum nåddes i marken flera timmar senare än i uteluften.

• Frostnätter under tidig vår påverkade sättpotatisens temperatur först vid flera på varandra följande frostnätter. Ytligt liggande potatisknölar påverkades redan första frostnatten.

• Marktemperaturen under perioden närmast efter sättningen var något högre vid höstplöjning jämfört med vårplöjning.

• Höstkupfräsning gav en något snabbare temperaturhöjning i drillen tidigt på våren före sättningen jämfört med vårkupfräsning. Efter sättningen blev emellertid temperaturförhållandena i princip lika hos båda metoderna. Ett höstkupat fält torkade upp snabbare på våren och möjliggjorde en något tidigare bearbetning/sättning.

• Markens medeltemperatur i drillen var i princip lika vid kupfräsning respektive harvning/kupning i de fall drillens form var likartad. Dygnsvariationerna var dock något större i den kupfrästa drillen.

• Markens dygnsmedeltemperatur på våren minskade med ökat djup i drillen. Skillnaden mellan 10 och 15 cm djup i kupad drill var 0,4-0,8°C. På slät mark var temperaturen 1,0-1,5°C lägre på 10 cm djup jämfört med 5 cm djup.

• Markens dygnsmedeltemperatur i potatisens tillväxtzon var efter sättningen ca 1°C högre vid avdragning av drill jämfört med fullt uppkupad drill. Jordlagrets tjocklek över sättknölen var efter avdragningen ca 5 cm. Det grundare jordskiktet fick också till följd att dygnsvariationen hos utsädespotatisen blev betydligt större än då drillen kupades upp till full höjd redan vid sättningen. Avdragning av drillen var den bearbetningsåtgärd som gav den största temperaturhöjande effekten i potatisens tillväxtzon.

• Marktemperaturen på 5 cm djup var i genomsnitt 1-2°C högre på sydsidan av drillen jämfört med nordsidan då raderna låg i öst-västlig riktning.

• Temperaturmätningarna utfördes på en enda plats i Mellansverige på sand/mojord under enbart två år. Materialet är således litet och resultaten kan bli annorlunda på andra jordtyper och klimatbetingelser.

Antal:

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se