publicerat_40.jpg

R 240 System för hantering av halm i rektangulära storbalar

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Hadders Gunnar, Jonsson Claes, Sundberg Martin
År: 1997
Föreliggande rapport utgör en genomgång och i viss mån även en värdering av tillgänglig teknik för hantering av halm och torrt gräs, huvudsakligen i rektangulära storbalar. Med hantering avses här ihopsamling, lastning, transport och loss¬ning. Värderingen består av en jämförelse av utrustningarna vad gäller kapacitet och kostnad med hjälp av en datorbaserad beräkningsmodell. I bilagor redovisas fältstudier av en del av den utrustning som beskrivs. Slutligen finns i rapporten adresser till företag som marknadsför aktuell utrustning. Allmänt sett pekar inte utvärderingen mot att man går miste om några avgörande besparingar i dagens svenska system för halmbärgning genom att inte använda teknik som finns tillgänglig på andra håll. Det finns visserligen alternativ teknik som avsevärt höjer kapaciteten. I de flesta fall höjs emellertid samtidigt totalkostnaden, enligt studiens beräkningar. Ett undantag förefaller vara balgripar som hanterar flera ton material i varje grepp.

Analysen är inte fullständig i så motto att mängden bärgad halm per år har hållits konstant. Höjd kapacitet vid hemkörningen av balar kan innebära att företaget kan sälja mer halm och därmed skriva av sina fasta kostnader på en större volym. Det är dock inte självklart eftersom det i så fall måste finnas såväl mer pressad halm att bärga samt en större efterfrågan på halm. Om de fasta kostnaderna skulle ha slagits ut över en större volym för bärgningskedjor med hög kapacitet hade styckekostnaden (kr/ton halm) i dessa fall blivit lägre än vad som här anges.

I analysens slutsatser lyfts ett par åtgärder fram som höjer kapaciteten vid hemkörning, dvs. lastning, transport och lossning av balar, avsevärt utan att samtidigt höja kost¬naden per ton material, nämligen

• att utöka lastvolymen genom att använda maximal fordonslängd

• att skapa moduler av flera balar tidigt i kedjan. Praktiska studier av en nytillverkad balgrip som hanterar moduler om 2 ton har visat på betydande vinster i kapacitet i jämförelse med då modulen väger 1 ton. Samtidigt sänks troligen kostnaden per ton material.

Exempel på åtgärder som under vissa förutsättningar höjer kapaciteten utan att samtidigt höja kostnaden är

• att använda en s.k. balackumulator

• att bygga småstackar på fältet för att underlätta lastning

• att höja densiteten i balarna.

Oftast gäller att system där inget moment är beroende av något annat medför lägst kostnad. Kapaciteten kan dock ofta höjas genom att man tidvis samarbetar. Flexibla system, där man både kan arbeta ensam och samarbeta, är enligt använd modell ekonomiskt intressanta under förutsättning att man inte får alltför få timmar att skriva av eventuell specialutrustning på.

Antal: Ladda ner 1,83 MB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se