publicerat_40.jpg

T 73 Konstgödselkväve till vårsådd spannmål

Publikationstyp: Teknik för lantbruket
Författare: Svensson Lennart
År: 1999
I växtodling är kväve en nyckelfaktor. Varje enskild grödas behov av växtnäring, däribland kväve, bör alltid styra gödslingen. Antingen det gäller stallgödsel eller konstgödsel ska tillförsel ske i avvägda mängder. Konstgödsel bör ses som ett komplement till stallgödsel och om det sprids med precision finns förutsättningar för att kväveförlusterna blir låga och avkastningen god.

Kväve är det näringsämne som är svårast att hantera. Under odlingssäsongen kan det omvandlas mellan flera olika former. I nr 73 av Teknik för lantbruket berättar vi om förlustvägar för kvävet och effekter av olika spridningstekniker.

Syftet med projektet som beskrivs är att kartlägga olika förlustvägar för kväve samt förlusternas storlek. I förlängningen kommer ny miljövänlig och lönsam teknik att utvecklas för spridning i vårbruk.

Under tre odlingssäsonger, 1995–1997, mättes förluster av fyra olika kväveformer; ammoniak, kväveoxider, nitrat samt lustgas. Försöken ägde rum på Hushållningssällskapets försöksgård i Mellby, Halland. Tre olika givor med kalkammonsalpeter, N28, som kvävekälla provades. Givorna var 60, 90 respektive 120 kg kväve per hektar. För den största givan jämfördes två olika spridningssätt; bredspridning och radmyllning (kombisådd).

Ett fenomen som påverkar skördeutbytet och som hänger ihop med kvävegödslingen är liggsäd. Andelen liggsäd från de olika försöksleden bestämdes därför också varje år.

Antal:

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se