publicerat_40.jpg

RKA 40 Ammoniakavgång från luftade dammar med lakvatten - ett problem?

Publikationstyp: Rapporter kretslopp och avfall
Författare: Lena Rodhe, Magnus Fridolfsson, Marianne Tersmeden, Thomas Lardh, Karin Karlsson, Anders Ringmar
År: 2008
Ammoniak bidrar till övergödning och försurning och därför har Sverige och EU satt upp mål för att minska luftutsläppen. Jordbrukssektorn svarade för nästan 85 % av den totala ammoniakavgången år 2003 och resten kom främst från transporter och industri. Det kan också finnas ytterligare källor som inte är uppmärksammade. En sådan tänkbar källa är lakvattendammar, speciellt de som är luftade.

Målet med denna studie var att kvantifiera ammoniakavgången från den luftade lakvattendammen på Atleverket i Örebro. För att uppnå detta, mättes ammoniakavgången från luftat lakvatten i pilotskala och dessa data användes sedan för att beräkna förlusterna från fullskaledammen. Projektet skulle också leda fram till förslag på hur man kan styra en befintlig anläggning för att minska risken för ammoniakavgång.

Studien bygger på att ammoniakavgången mäts från en pilotskaleanläggning i vilken förhållandena i den stora luftningsdammen efterliknas. Det gällde lakvattnets egenskaper (näringskoncentrationer, temperatur, syrehalt), flödesmängd in och ut ur behållaren, luftningsteknik och dimensionerade luftningsmängder i förhållande till volym. Studierna utfördes under två olika säsonger: A) Senvinter/vår och B) Sensommar/höst för att mäta ammoniakemissionerna under två olika temperaturförhållanden.

Ammoniakavgången mättes från behållaren med hjälp av en mikrometeorologisk massbalansmetod, som bygger på att så kallade fluxprovtagare placeras på fyra master runt den ammoniakkälla som studeras. Utifrån uppmätt ammoniakavgång i försöksuppställningen kan avgången från den luftade dammen skattas under vald period. Beräkningar utfördes för dels hela året, dels för en period under sensommaren då det pågick mätning av ammoniakavgången i pilotskalan. Beräkningarna baserades på temperaturförhållandena och medelnivån i den stora luftade dammen under år 2006 eller aktuell period.

Lakvattnet vid Atleverket innehöll en relativt hög kvävehalt, med årsmedelhalter för det obehandlade lakvattnet på ca 510 mg totalkväve/l varav ammoniumkvävehalten var 420 mg/l. Mätningarna i pilotskalan visade att det sker en förlust av ammoniak vid luftning av lakvattnet. Vid vårmätningen då lakvattentemperaturen i medel var 12,0 °C uppgick förlusten till 0,34 g N/m2 och dygn. Vid sensommarmätningen då lakvattentemperaturen i medeltal var 13,3 °C och luftningen resulterade i något högre syreöverskott, var förlusterna 1,52 g N/m2 och dygn. Förlusten under våren utgjorde 0,3 % av ingående mängd kväve i den luftade behållaren i pilotskalan. Under sensommaren var motsvarande förlust 3 %. För behållaren utan luftning var ammoniakdepositionen högre än emissionerna till följd av höga halter i omgivande luft. Minst ca 2,2 ton kväve/år beräknas avgå som ammoniak från den luftade lakvattendammen vid Atleverket. Det motsvarar ca 9 % av den totala kväveförlusten 23,8 ton under år 2006 eller utgör ca 4 % av den ingående mängden kväve i den luftade dammen.

Under framförallt juli och augusti när temperaturtoppen hos lakvattnet normalt infaller bör fokus vara att minimera luftningen och minimera antalet omrörare i drift för att på så sätt minska avdrivningen. Lakvattnets uppehållstid bör också minimeras. Ammoniakavgången från lakvatten i luftade dammar i Sverige kan skattas till högst ca 0,3 % av det totala beräknade ammoniakutsläppet i landet.

Antal: Ladda ner 816 KB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se