publicerat_40.jpg

Högre kvalitet på rapsolja för tekniskt bruk

Publikationstyp: Övriga publikationer
Författare: Hansén Per, Pettersson Ola
År: 2008
Efterfrågan på raps har ökat markant under de senaste åren. Raps har blivit ett mycket värdefullt livsmedel både för människor och för djur när man genom växtförädling lyckats ta fram de så kallade dubbellåga sorterna som innehåller mycket små nivåer av eurukasyra och glykosinulater. Växtförädlingen har även gjort mycket stora framsteg när det gäller härdighet och avkastning.

Bränsleindustrierna har under lång tid (c:a 15 år) tillverkat bränsle av rapsolja så kallad RME (rapsmetylester) Marknaden har varit relativt begränsad och försäljningen har varit mer i form av riktat miljöbränsle till särskilda kundsegment. I takt med allt mer målinriktat miljöarbete på europanivå har efterfrågan av RME ökat under senare år. Exempel på detta är EU-direktiven som anger att 5,75 % av allt fordonsbränsle skall vara av förnyelsebart ursprung år 2010. För dieselmotorer framstår då RME som ett mycket bra alternativ. Många länder ger skattesubventioner på rent RME-bränsle, dessutom väljer många EU-länder att sälja dieselbränsle med 5 % låginblandning av RME redan idag, däribland Sverige. Inom EU-25 fanns säsongen 2005-06 14,4 miljoner ton vegetabilisk olja på tillgångssidan. Av detta utgjorde rapsolja 5,6 miljoner ton. Av dess nyttjades drygt hälften till teknisk industri inklusive RME. Den raps som förbrukas inom EU odlas även där. Noterbart är den stora import som skedde av palmolja på 4 miljoner ton som till 31 % nyttjades till teknisk användning. Av solrosolja och sojaolja användes för detta ändamål endast mindre mängder. Totalt sett användes 30 % av tillgängliga vegetabiliska oljor till tekniska ändamål, för rapsolja var motsvarande siffra 50 %. Enligt senare uppgifter har den sistnämnda siffran ökat till närmare 60 %. (SJV, 2006)

I Sverige odlas i dag c:a 90 000 ha mark för oljeväxter (2007) men för att täcka vårt interna behov i Sverige skulle vi kunna odla mer oljeväxter. Enbart för att tillfredsställa behovet av RME för en låginblandning med 5 % i den diesel som säljs i Sverige under ett år krävs det 200 000 ha åkermark med oljeväxter.

En huvudfråga i föreliggande rapport har varit att undersöka om det finns behov av rapssorter med särskilda egenskaper när huvuddelen av skörden går till bränsletillverkning. När det gäller RME är svaret i dagsläget nej från biodieselindustrin. Tillgänglig vegetabilisk råvara och i synnerhet rapsolja är tillräckligt bra för att producera biodiesel enligt nu gällande standard. (EN 14214) Det finns problem som är kända vid användning av ren RME, men de är hanterliga när det gäller låginblandning i vanlig diesel. Även om det skulle gå att med växtförädling ta fram bättre lämpade produkter så kommer det att ta betydande tid i anspråk och dagens material är tillräckligt bra och framförallt betydligt bättre än alternativen, t.ex. palmolja. Det är således viktigare att arbeta mot större skördar och att mer mark odlas med oljeväxter med målet att minska importen av alternativa grödor som är ett sämre alternativ för FAME-tillverkning. Försök har gjorts med att ta fram sorter med direkt sikte på RME-marknaden. Under 2003 rapporterades det intensivt om en ny sort som heter LZ 7632 vilken gav hög avkastning och en för RME-tillverkning gynnsam fettsyrasammansättning. Av okända orsaker har dock tillverkaren upphört med utvecklingen. När det gäller andra speciella användningsområden där rapsolja nyttjas, förbrukas det i förhållande till RME-tillverkning relativt små volymer. Det är även av den orsaken svårt att motivera framtagandet av särskilda grödor. Undantag finns dock. Livsmedelsindustrin i framförallt England, Tyskland, Frankrike och Danmark har ställt krav på att minimera intaget av transfetter. Danmark har även infört lagar vilka reglerar mängden transfetter. På grund av detta har Dow industrier för McDonald’s räkning tagit fram rapssorter ämnade till frityrolja vilka har en låg halt av linolensyra. Denna typ av olja marknadsförs under namnet Natreonolja. Denna olja har egenskapen att den tål upphettning till 170°C under lång tid utan att bilda transfetter.

När det gäller tekniska specialoljor för tillverkning av till exempel plaster, smörjoljor och färger går det att finna särskilda sorter, och kanske att föredra, andra växter som ger önskad olja. Ett sådant exempel är den så kallade vitsenapen som är framtagen för att ge hög halt av eurukasyra för speciella industriella önskemål. Odlingsarealen för sådana produkter har varit mycket små i Sverige.

Rapporten går ej att beställa utan finns bara som PDF-fil.

Ladda ner 1,47 MB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se