publicerat_40.jpg

RKA 41 Erfarenheter och kunskapsläge vid tömning av slamavskiljare

Publikationstyp: Rapporter kretslopp och avfall
Författare: Eveborn David, Baky Andras, Norén Agneta, Palm Ola
År: 2008
Förutom konventionella slamsugningsfordon finns det på marknaden fordon som avvattnar slammet på plats, vanligen med hjälp av tillsats av polymer. Att använda avvattningsteknik vid slamtömning har inte varit okontroversiellt eftersom det har funnits oro kring riskerna med att använda polymerer. Denna studie fokuserar på att undersöka vilka risker som föreligger vid slamtömning med polymerer, dess påverkan på miljö, hälsa och egendom. I studien ingår också en energianalys som belyser skillnaderna i transportarbetet mellan konventionell teknik och slamavvattningsteknik samt vilka faktorer som är avgörande för effektiviteten. Vidare har ett antal slumpvis utvalda kommuner i landet tillfrågats om deras syn på hämtning och omhändertagande av slam från trekammarbrunnar.

En enkätstudie med frågor om hämtning av slam skickades till ca 10 % av Sveriges kommuner (30 stycken). Från enkäten, som besvarades av samtliga tillfrågade kommuner, kan man dra slutsatsen att det är stora skillnader mellan hur kommunerna tänker angående slamtömning. Av de tillfrågade kommunerna så hade drygt hälften av kommunerna gjort ett aktivt val mellan tillgängliga tekniker. Frågor som visade sig vara av betydelse för kommunerna var bland annat.

  • Hur mottagningsstationen för slam fungerar i reningsverket.
  • Antalet slutna tankar i kommunen.
  • Mängden brunnar som behöver tömmas.
  • Transportavstånd.
  • Ekonomi.

En litteraturstudie kring polymerer, vilka används som flockningsmedel i avvattningsfordon, visar att det är svårt att helt avfärda riskerna med polymeranvändning, samtidigt som paralleller med annan industrianvändning samt erfarenheterna från de platser där avvattningsteknik idag används pekar på att användningen inte har någon negativ påverkan. För polyakrylamid är det fram för allt risken för vattenorganismer som är diskutabel medan det för monomeren akrylamid är hälsoaspekten. I båda fallen finns det naturliga nedbrytnings- och immobiliseringsmekanismer. Svårigheten är att bedöma i vilken takt de verkar samt om effekterna av kortvarig exponering är skadlig.

Energianalysen som genomfördes gjordes med avsikt att ge en bild av hur mycket energi som åtgår när man samlar in slam från trekammarbrunnar med olika tekniker samt vilken klimatpåverkan som uppstår. Tre stycken metoder för insamling av slam studerades:

  • konventionell insamling av slam med fordon utan släp
  • konventionell insamling av slam med fordon utrustat med släp
  • insamling av slam med fordon som avvattnar slammet.

Beräkningarna gav att tömning med konventionell insamling utan släp medför ca 30 % högre energiförbrukning än tömning med slamavvattningsfordon. Belastningen av klimatgaser följer samma mönster.

Transportavståndet till uppsamlingsområdet och den ackumulerade tiden för att tömma brunnar är faktorer som påverkar insamlingens energianvändning. För den totala energianvändningen har avståndet mellan enskilda brunnar en mindre påverkan på den totala energianvändningen.

En slutsats från denna studie är att det inte generellt går att rekommendera en teknik före en annan. Framförallt är kommunens lokala förutsättningar av stor vikt för hur arbetet bör planeras och utföras. Med utgångspunkt från de rådande omständigheterna bör dock verksamheten styras för att begränsa miljöpåverkan, begränsa den ekonomiska insatsen samt kvalitetssäkra arbetet. Detta görs lämpligen genom att ställa krav på eller stimulera till ett förbättrat redovisningssätt, bättre teknikval och ett bättre genomförande. Det kan gälla utbildningskrav för polymeranvändning, att påverka valet av vilken polymer som används vid avvattningen, optimering av logistik m.m.


Antal: Ladda ner 387 KB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se