publicerat_40.jpg

R 370 Växthusgasemissioner från lager med nötflytgödsel

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Rodhe Lena, Ascue Contreras Johnny, Tersmeden Marianne, Ringmar Anders, Nordberg Åke
År: 2008
Växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen. Från lagrad flytgödsel bildas främst metan, medan från fastgödsel dominerar lustgas. Enligt de nationella beräkningarna år 2006 motsvarade förlusten av metan och lustgas från lagrad stallgödsel 0,98 milj ton CO2 ekvivalenter eller 12 % av växthusgasutsläppen från svenskt lant-bruk. Dessa beräkningar bygger på schablonvärden, som för metan anger att 10 % av den maximala mängden metan som kan bildas i färsk gödsel avgår under hantering (lagring) av flytgödsel. Denna faktor, s.k. MCF (methane conversion factor), kan troligen vara betydligt lägre för svenska förhållanden pga. daglig utgödsling av flytgödsel från stall och låga lufttemperaturer utomhus. Målet med denna studie var därför att ta fram ett dataunderlag för metan- och lustgasemissioner från flytgödsellager i Sverige. Dessutom var målet att se hur tillämpade metoder för att täcka flytgödselbehållare påverkar förlusten av växthusgaser.

Projektets experimentiella delar genomfördes under två år, hösten 2005 till hösten 2007. Under första året studerades dels förhållandena för flytgödsel i fullskalebehållare på gårdar i olika klimatregioner i Sverige, dels utvecklades metodik för lagring och mätning av växthusgasemissioner i pilotskala. Andra året konstruerades en pilotskaleanläggning med nio pilotskalebehållare på så sätt att förhållandena i fullskala efterliknades när det gäller gödseltemperatur, klimat, fyllning och tömning. Därefter mättes emissioner av växthusgaser (metan och lustgas) från nötflytgödsel med två typer av täckning respektive från nötflytgödsel utan täckning under ett helt år.

Resultaten från mätningar i fullskalebehållare med flytgödsel visade att gödsel¬tempera-turen i medeltal under 1 års mätning och för två nivåer var 9,7 °C i Halland, 8,1 °C i Uppland och 5,6 °C i Jämtland. Gödsellagren tömdes på dessa mjölkkogårdar två till tre gånger per år. Utvecklad utrustning och metodik för gasprovtagning med slutna kammare i pilotskalelager fungerade tillfredsställande. Pilotskaleanläggningen på JTI, som anlades år 2, skapade liknande förhållanden för gödseln som i fullskala när det gäller temperatur, fyllning och tömning samt utsatthet för regn och frysning.

Lagringsstudien under ett helt år visade att under den kallare perioden (oktober–april) uppgick metangasemissionerna till 3,6 g CH4-C per kg VS från lagrad gödsel utan täckning vid en medellagringstid av 3,5 månader och under den varmare perioden (maj–oktober) var motsvarande förlust 6,5 g CH4-C per kg VS vid lagringstiden 2,5 månader. Lagrad flytgödsel med plastduk gav signifikant lägre emissioner av metangas än både vid täckning med halmsvämtäcke eller utan täckning under perioden februari till oktober. Under vintern var det inga signifikanta skillnader mellan de olika försöksleden. Sammanvägt över året blev metanförlusten från gödsel utan täckning 4,8 g CH4-C per kg VS, för gödsel med halmsvämtäcke 4,4 g CH4-C per kg VS och för gödsel med plastduk 3,2 g CH4-C per kg VS. Emissionen 4,8 g CH4-C per kg VS motsvarar 9,3 kg CH4-C från lagrad flytgödsel per ko och år enligt förutsättningar angivna i rapporten.

Andel metan som avgick av maximal möjlig mängd (MCF) för lagrad nötflytgödsel utan täckning var sammanvägt för hela året 2,7 % för gödsel utan täckning, 2,5 % för nötflytgödsel med svämtäcke av halm och 1,8 % för lagrad flytgödsel med plastduk. Lustgasemissionerna var mycket låga med värden under 0,001 g N2O-N per m2 gödsel-yta och dygn. Undantaget var några få mättillfällen, då det var signifikant högre lustgas-emissioner från flytgödsel med halmsvämtäcke än från de övriga två försöksleden.

Antal: Ladda ner 4,15 MB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se