publicerat_40.jpg

R 383 Utveckling av en mobil hydda för ekologiska slaktsvin på bete

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Salomon Eva, Andresen Niels, Gustafsson Mats, Löfquist Ingela, Nyman Magnus, Ringmar Anders, Tersmeden Marianne
År: 2009
I utomhussystem för grisar är det vanligt att fållan inte flyttas under utomhusperioden. Gödslingsbeteendet är sådant att grisar har en ’toalett’, där träck och urin orsakar punktbelastning av kväve och fosfor. Att tillföra en ojämnt spridd och okänd mängd kväve och fosfor till åkermarken gör det svårt att planera gödslingen till kommande gröda. Detta ger ett dåligt resursutnyttjande av växtnäring och ökad risk för kväve- och fosforförluster till luft och vatten. I KRAV-godkänd slaktsvinsproduktion måste grisarna ha tillgång till bete under betesperioden. Att hålla grisar på bete ger djuren goda möjligheter att utöva naturliga beteenden samtidigt som grisar på grönbete är ett starkt varumärke. Även för lantbrukaren kan det vara positivt att hålla grisar på betesmark då grisarna sprider sin gödsel själv samt kan fungera som jordbearbetare och ogräsbekämpare. Att hålla grisar ute är dock ett relativt nytt system i Sverige och studier av arbetsmiljön har visat att lantbrukare upplever just utevistelsen som ett tungt moment.

Det övergripande målet i projektet var att utveckla en mobil hydda och fålla (MOP) utan elstängsel för slaktsvinsproduktion, som kan flyttas till nytt bete varje dag. De specifika målen var: 1. Förbättra grisarnas tillväxt. 2. Ge grisarna kontinuerlig tillgång till nytt bete. 3. Minska arbetstid och arbetsbelastning. 4. Få en acceptabel fördelning av träck och urin på betet. 5. Öka möjligheterna att etablera en efterföljande gröda på uppbökad areal.

Under projektperioden utvecklades och testades först MOP1 och därefter MOP2. Den stora skillnaden var att MOP2 hade automatisk utfodring inne i hyddan. MOP1 och MOP2 testades i fält på en klöver/gräsvall med 23 respektive 25 slaktsvin under betesperioden. Levande vikt, mängd foder, vallskörd och innehåll av kväve, fosfor och kalium dokumenterades under försöksperioden, 72 respektive 87 dagar. Grisarna utfodrades med 15-20 % lägre mängd foder än enligt norm. MOP1 flyttades 36 gånger och MOP2 flyttades 65 gånger. Beteendestudier av 5 grisar i MOP2 gjordes under 1 vecka. Lantbrukare och rådgivare dokumenterade löpande hur väl MOP1 och MOP2 fungerade.

Grisarnas foderkonsumtion var lägre i MOP2 (2,7 kg foder per kg levande vikt) än i MOP1 (3,0 kg foder per kg levande vikt). Orsaken till den lägre foderkonsumtionen i MOP2 var den automatiserade utfodringen. Fodermängden kunde därmed anpassas till grisarnas tillväxt. Grisarna betade nästan 50 % av tiden under dagen. Övrig tid ägnade grisarna mest åt att böka.

MOP minskade punktbelastningen av växtnäring. Principen är att flytta MOP ofta. Nettotillförseln till betet med MOP2 var lägre (88 kg kväve/ha och 31 kg fosfor/ha) än med MOP1 (155 kg kväve/ha och 48 kg fosfor/ha), vilket framförallt berodde på att MOP2 flyttades fler gånger än MOP1.

Konstruktionen av MOP med en fålla av grindar som sitter fast i hyddan och släpas med vid flytt kan spara arbetstid då ingen stängsling behöver göras. Med en automatiserad utfodring i MOP2 minskar både arbetstid och arbetsbelastning för lantbrukaren. En effektiv foderstyrning ökar produktiviteten. MOP2 kan flyttas kant i kant, vilket kan spara in på behov av jordbearbetning efter grisarna och före sådd av gröda. Sammantaget fungerade konstruktionen av MOP2 bra för uppfödning av slaktsvin under betesperioden. MOP2 behöver dock utvecklas vidare för vinterhållning och för att få en resurssnål framdrift.

Antal: Ladda ner 1,8 MB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se