publicerat_40.jpg

R 402 Växthusgaser från stallgödsel - Litteraturgenomgång och modellberäkningar

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Rodhe Lena, Baky Andras, Olsson Johanna, Nordberg Åke
År: 2012
I denna rapport sammanfattas forskningen kring växthusgaser från stallgödsel i lager och efter spridning. Dessutom ingår en validering av en dansk modell för beräkning av metanemissioner från lagrad flytgödsel.
Stallgödsel innehåller byggstenarna kol och kväve, som är en förutsättning för att växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) ska bildas. Eftersom dessa gaser genereras av mikrobiologiska processer är det många miljöfaktorer som har avgörande betydelse för hur stora emissionerna blir. Klimatfaktorer som t.ex. nederbörd och temperatur går inte att påverka, men genom god planering vid hantering av stallgödsel och lämpligt val av teknik kan emissioner av växthusgaser begränsas.

I Sverige lagras den största andelen stallgödsel som flytgödsel. I flytgödsel-behållare uppstår en anaerob (syrefri) miljö där CH4 kan bildas. Låg temperatur i lager minskar CH4-bildning och -emissioner, vilket innebär att man bör minimera mängden gödsel i lager under varma månader. Effektiva åtgärder för att minska metangasavgången är att kyla ned gödseln eller att surgöra den (pH<5,5). I försök har täckning av flytgödselbehållare med plastduk gett lägre CH4-gasförluster än motsvarande behållare med halmsvämtäcke eller helt utan täckning. Porösa sväm-täcken bör undvikas eftersom risken är stor att N2O bildas.

Valideringen av en dansk beräkningsmodell för metangasavgång från lagrad flyt-gödsel med svenska mätdata, visade att modellen överskattar metanemissionerna i förhållande till uppmätta emissioner. Orsaken till detta kan vara storleken på den satta ”frekvensfaktorn”, som har stor betydelse för resultatet. Vidare kan det finnas osäkerheter i gödselns sammansättning och att modellen inte tar hänsyn till att koldioxid (CO2) bildas vid nedbrytning av organiskt material.

Från lagrad fastgödsel har emissioner av N2O den största påverkan på klimatet. Täckning med plastduk minskar effektivt dessa utsläpp enligt några rapporterade forskningsresultat. Vid rötning av flyt- och fastgödsel samlas metan upp från rötkammare, vilket betyder att det också är möjligt att samla upp gas från gödsellagret.

Vid stallgödselhantering är det den gödslade marken som ger den största påverkan på klimatet i form av N2O-emissioner. Omfattningen och variationen på N2O- emissionerna från gödslad åkermark beror på många faktorer, där fuktighet och temperatur har stor inverkan på markprocesserna. Tillförsel av kol och kväve med stallgödsel till marken stimulerar bildningen av N2O. ”Goda råd” för att minska utlakning kan tillämpas även för att minimera N2O-emissioner från mark, dvs. tillämpa precision vid spridning, både i tid och platsspecifikt, samt undvik lätt-lösligt kväve i marken på hösten. Tilläggsgiva med mineralgödsel bör anpassas efter stallgödselns kväve¬effekt och grödans behov.

Metangasbildningen i mineral-jordar är oftast försumbar. Ammoniak från stallgödsel kan ge indirekta emissioner av lustgas efter att ammoniakkvävet deponerats på marken. Teknik som minimerar ammoniakavgången, t.ex.myllningsaggregat, ger därmed en reduktion av indirekta N2O-emissioner. Myllning av stallgödsel kan dock gynna N2O-bildning när flytgödseln placeras i strängar i marken, men sett i ett helhetsperspektiv, då även hänsyn tas till ammoniakavgången och behovet av att kompensera förlorat kväve med mineralgödsel, så bedömer flera forskare att det även ur klimatsynpunkt är acceptabelt att mylla flytgödsel.

Ladda ner 1,21 MB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se