publicerat_40.jpg

RKA 47 Ökad acceptans för biogödsel inom jordbruket

Publikationstyp: Rapporter kretslopp och avfall
Författare: Emelie Ljung, Ola palm, Lena Rodhe
År: 2013
Rötrest, så som t.ex. biogödsel från samrötningsanläggningar, produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara material behandlas anaerobt och biogas utvinns. I en samrötningsanläggning behandlas olika typer av organiskt avfall, men inga substrat från VA-sektorn är tillåtna. Biogödsel kan certifieras enligt Avfall Sveriges certifieringssystem Certifierad återvinning, SPCR 120 Certifiering av biogödsel. Drygt 90 procent av den biogödsel som produceras i Sverige används som gödselmedel på jordbruksmark.

Syfte med detta projekt var att ytterligare öka acceptansen av biogödsel hos Sveriges lantbrukare. Acceptansen för biogödsel beror till stor del både av in-kommande substrat till samrötningsanläggningen och av kvaliteten på slut-produkten.

Förtroendet och acceptansen för biogödsel certifierad enligt Certifierad återvinning, SPCR 120, är stor och ökar hela tiden. Ett av projektets huvudmål var att undersöka möjligheterna till ytterligare ökad acceptans av certifierad biogödsel inklusive källsorterat matavfall hos t.ex. Svensk Mjölk. Svensk Mjölk reviderade sin restproduktspolicy i juni 2012 och godkände då SPCR 120-certifierad bio¬gödsel inklusive matavfall som gödselmedel. Även Svenska Kvarnföreningen har under projektets gång accepterat certifierad biogödsel.

Styrgruppen för Certifierad återvinning jobbar med ett kontinuerligt utvecklings-arbete av certifieringssystemet. Frågor kring kvalitetssäkring av källsorterat mat-avfall från hushåll för att öka acceptansen för biogödseln är centralt i utvecklings-arbetet. Under 2012 har bl.a. certifieringssystemets regelverk (SPCR 120 och SPCR 152) reviderats.

Parallellt med genomförandet av detta projekt pågår också, inom EU, arbetet med att ta fram EU-gemensamma End of Waste-kriterier för när kompost och biogödsel ska sluta klassas som avfall och istället klassas som en produkt. En jämförelse mellan SPCR 120 respektive 152 och End of Waste-kriterierna redo-visas i rapporten.

Näringskoncentrationerna i biogödsel är låga, vilket gör det dyrbart att lagra och sprida biogödsel räknat per växtnäringsmängd. Spridningen kan också medföra risk för skadlig markpackning och läglighetskostnader om spridning, på grund av begränsad lagringskapacitet, måste ske vid en tidpunkt som inte är optimal med avseende på markbärighet och växtnäringsupptag. Biogasanläggningarna bör där-för sträva efter att höja koncentrationerna både genom val av substrat, men kanske också genom vidare förädling av biogödseln.

Ladda ner 1,11 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se