publicerat_40.jpg

RKA 39 Konsekvenser av alternativa omhändertaganden av slam från slutna tankar

Publikationstyp: Rapporter kretslopp och avfall
Författare: Eveborn David, Norén Agneta, Palm Ola
År: 2007
I följande studie har tre olika scenarier för omhändertagande av klosettvatten från slutna tankar utvärderats. De slutna tankarna som varit föremål för studien är belägna i ett område med en hög andel fritidsboende i Valdemarsviks kommun samt norra Västerviks kommundel.

Antaganden:

• Scenario NOLL: klosettvattnet transporteras till befintliga reningsverk i Valdemarsvik och Västervik (rådande situation vid studiens genomförande).

• Scenario LPS: ett lokalt och bättre lokaliserat reningsverk uppförs i Valdemarsviks kommun kombinerat med att delar av bebyggelsen ansluts genom lågtrycksavlopp (LTA/LPS). Verket utrustas med slamdräneringsbäddar för mottagning av närområdets klosettavloppsvatten, medan Västerviks kommun fortsätter att på egen hand ta hand om sitt klosettavloppsvatten.

• Scenario KOMP: I scenario KOMP uppförs en våtkomposteringsanläggning i Valdemarsviks kommun. Scenariot delades upp i fyra olika underalternativ. I alternativ KOMPva och KOMPvaOrg tar Västerviks kommun hand om sitt eget klosettavloppsvatten. I alternativet KOMPva behandlas endast latrin och klosettavloppsvatten i våtkomposteringsanläggningen medan man i alternativ KOMPvaOrg även behandlar organiska hushållssopor. I alternativ KOMPvä och KOMPväOrg behandlas även klosettavloppsvatten från Västerviks kommun i våtkompostanläggningen. I Alternativ KOMPvä behandlas inga organiska hushållssopor i anläggningen, medan man i alternativ KOMPväOrg samlar in och behandlar sådana från Valdemarsviks kommun.

Resultaten pekar på att uppförande av en våtkomposteringsanläggning som även tar hand om klosettavloppsvatten från Västerviks norra kommundel är det mest lovande alternativet (KOMPvä och KOMPväOrg). Detta innebär jämförelsevis minskade transporter, minskat näringsläckage, ökad återföringspotential samt minimala investerings- och driftskostnader. En nackdel är dock att användningen av elektrisk energi blir något högre än för de andra alternativen. Uppförande av en våtkomposteringsanläggning försvåras av att tillgängligheten på energirika komplementmaterial (exempelvis latrin eller matavfall) från våtkompostanläggningens närområde i dagsläget är oklar.

Tilläggsenergi är nödvändig för att våtkomposteringsprocessen skall fungera. Utredningen utgår därför från att melass köps in som ersättning för energirika komplementmaterial. Trots att melass måste användas ser detta alternativ ut att bli ekonomiskt fördelaktigt jämfört med övriga scenarier i studien. Dock konstateras att drift av en våtkomposteringsanläggning med enbart melass som tilläggsenergi inte är ett beprövat sätt. Farhågor finns för att denna typ av drift skulle kunna påverka komposteringsprocessen negativt.

Antal: Ladda ner 502 KB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se