publicerat_40.jpg

R 366 Salttillsats i hö vid slåtter - effekter på tillväxt av mögelsvampar under lagringen

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Sundberg Martin
År: 2008
Hos hästägare kommer det alltid att finnas intresse att ha tillgång till ett hö med god hygienisk kvalitet, där innehållet av mikroorganismer är lågt. Under vinterlagringen är det emellertid mycket vanligt att kvaliteten försämras avsevärt, speciellt i ytskiktet. Detta beror på att fukt i omgivningsluften absorberas i höet, där vattenhalten ökar till en nivå som gör att mikroorganismer, främst mögelsvampar, har möjlighet att växa till. Ett i praktiken vanligt sätt att undvika mögeltillväxt i höet är att täcka ytlagret med halm i balar eller i lös form. Denna metod anses dock av många vara arbetskrävande och otymplig. Alternativa metoder för att undvika mögeltillväxt skulle därför vara av stort praktiskt intresse.

Syftet med detta projekt var att undersöka om salt i vattenlösning som tillsätts grödan i samband med slåttern, kan ha en hämmande effekt på tillväxten av mögelsvampar under vinterlagringen.

En doseringsutrustning för saltlösningen monterades på en slåtterkross. I början av juli slogs parceller på en gräsvall till två försöksled: med respektive utan tillsats av saltlösning. Den saltlösning som användes bestod viktsmässigt till ungefär lika stora delar av natrium- och magnesiumklorid (NaCl och MgCl2). Den önskade doseringen i försöket var 10 kg salt per ton hö, motsvarande 35 liter saltlösning per ton hö. Enligt de mätningar som gjordes i samband med slåttern borde den tillsatta mängden salt ha legat ganska nära denna dos. I senare analyser av salthalten i det behandlade försöksledet återfanns emellertid endast ca 6 kg salt per ton hö. Efter förtorkning på fält pressades höet i småbalar och sluttorkades på hötork. Två stackar med balar från de båda försöksleden märktes och lades upp i samma lagerlokal.

Under efterföljande höst-vinter-vår dokumenterades vid sju tillfällen höets uppfuktning och hygieniska kvalitet genom provtagning på tre djup: i ytan av första, andra och tredje ballagret. På dessa ställen registrerades också temperatur och luftfuktighet under hela lagringen. Höproverna analyserades med avseende på vattenaktivitet och halten av specifika släkten av mögelsvampar bestämdes. Utöver detta gjordes direktutlägg (utan haltbestämning) för att få en bild av vilken flora av mögelsvampar som funnits närvarande under lagringen.

Resultaten visade att fuktigheten i höets ytskikt steg snabbt under hösten. Detta skapade förutsättningar för mikrobiell tillväxt, och ett stort antal mögelsvampar kunde konstateras redan vid provtagningen i mitten av november. Antalet lagringssvampar ökade sedan ytterligare något under vintern och återfanns i störst mängd under januari-februari. Även i de två undre lagren skedde under hela lagringsperioden en viss uppfuktning, men denna blev aldrig så kraftig att någon omfattande tillväxt av mögelsvampar ägde rum. I försöket kunde ingen skillnad i tillväxt av lagerskadesvampar mellan det saltbehandlade och obehandlade försöksledet påvisas.

Antal: Ladda ner 556 KB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se