publicerat_40.jpg

RKA 38 Våtkompostering för kretsloppsanpassning av enskilda avlopp i Norrtälje kommun

Publikationstyp: Rapporter kretslopp och avfall
Författare: Eveborn David, Malmén Linda, Persson Lennart, Palm Ola, Edström Mats
År: 2007
Norrtälje kommun beviljades år 1999 bidrag till investeringsstöd för två projekt med inriktning på att förbättra och kretsloppsanpassa enskilda avloppsanläggningar i kommunen. År 2003 slogs projekten ihop. Det nya projektet fick benämningen Lokala kretsloppslösningar. Under detta projekt investerades i en våtkompostanläggning för att behandla växtnäringsrikt avfall. Den nya hanteringen skulle minska övergödningen från enskilda avlopp på hav och vattendrag. Syftet var vidare att man skulle främja ett lokalt omhändertagande av klosettavloppsvatten och komposterbart organiskt avfall.

Det nya hanteringssystemet med våtkompostering som behandlingsmetod har utvärderats mellan åren 2004 och 2006 i samarbete med JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Denna rapport syftar till att föra vidare kunskaper och erfarenheter från utvärderingsprojektet i Norrtälje.

Rapporten lyfter fram flera faktorer i våtkomposteringssystemet som under utvärderingsprojektets gång visat sig vara mer eller mindre avgörande för en framgångsrik drift och administration av systemet.

En av de viktigaste slutsatserna är att insamlingssystemet på flera sätt är en mycket viktig och känslig del av systemet som helhet. Toalettlösningen påverkar i hög grad brukarnas acceptans och lägger samtidigt grunden för kvaliteten på det insamlade materialet. Materialets organiska halt, som är nyckelparametern i våtkomposteringsprocessen är helt beroende av valet av toalettlösning. Därutöver spelar insamlingssystemets logistik och transportsystem en nyckelroll i den praktiska driften.

Våtkompostanläggningen i Norrtälje har processtekniskt fungerat bra. Erfarenheter från utvärderingsprojektet klargör dock att rent klosettavloppsvatten har för lågt energiinnehåll för att driva processen och att tillsatsmaterial därför är helt nödvändiga. Inte heller de mest snålspolande toaletterna som idag finns på marknaden kan producera ett klosettvatten med tillräckligt högt energiinnehåll. Utveckling på toalettsidan är nödvändig. Som kompletterande material har latrin och stallgödsel visat sig lämpliga. Ett verktyg för att optimera inblandningen av tillsatsmaterial har utvecklats.

Stallgödsel inbringar inga behandlingsavgifter varför detta material inte är lika ekonomiskt fördelaktigt som latrin. Erfarenheter från behandling av stallgödsel visar också att man bör vara observant på dess kvalitet. Stora mängder av svårnedbrytbara ämnen, exempelvis sågspån som ibland används som strö för hästar, kan orsaka driftstörningar. Svingödsel från gödsvinsuppfödning kan innehålla höga halter av zink.

Den färdigkomposterade gödselprodukten har under utvärderingsprojektet kunnat spridas på omgivande åkermarker. Produkten som har ett källsorterat ursprung, har vunnit acceptans hos livsmedelsindustri och jordbruksorganisationer och lantbrukaren har därför kunnat använda produkten utan att riskera några konflikter. Naturvårdsverkets gränsvärden för tungmetaller har understigits (med undantag för zink, då svinflytgödsel använts som komplementmaterial). Hygieniseringen av materialet har kunnat fastställas som tillförlitlig. Gödselprodukten har haft ett bra näringsinnehåll och kan i många stycken liknas vid vanlig stallgödsel.

Antal: Ladda ner 1,06 MB

Tillbaka
Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se