publicerat_40.jpg

R 413 Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning - samt bestämning av ammoniakavgång och skörd i vårkorn

Publikationstyp: Rapporter lantbruk och industri
Författare: Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén, Åke Nordberg, Eva Salomon, Martin Sundberg
År: 2013
Mot bakgrund av att gödselbaserad biogasproduktion sannolikt kommer att öka under de närmaste åren är det viktigt att hitta en lämplig hantering av rötad gödsel som medför låga utsläpp av såväl klimatgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) som ammoniak (NH3), som indirekt bidrar till utsläpp av N2O.

Projektens delmål har varit att:

* Kvantifiera utsläpp av växthusgaser från orötad och rötad gödsel under vinter-respektive sommarlagring, samt efter höst- respektive vårspridning.

*Bestämma effekten av täckning av rötrestlager på emissioner av växthusgaser vid vinter respektive sommarlagring.

* Kvantifiera ammoniakavgång, avkastning och andel utnyttjat kväve av mängd tillfört kväve med rötrest i vårkorn.

Växthusgaserna CH4 och N2O mättes från lager med orötad och rötad nötflytgödsel vid lagring under sommar respektive under vinter. Mätningar från den rötade nötflytgödseln utfördes dessutom med och utan tak. Växthusgaser från mark efter spridning av nötflytgödsel, orötad respektive rötad, mättes vid vår- respektive höstspridning. Den totala påverkan på klimatet beräknades genom att omvandla emissionerna av CH4 och N2O till koldioxidekvivalenter. Under första året bestämdes även temperaturförhållandena i lager med rötad respektive orötad gödsel ute på några gårdsanläggningar. Vid vårspridning till korn mättes även ammoniakavgången och skörd.

Vid lagring av orötad och rötad gödsel var emissionerna av växthusgaser betydligt högre under sommaren än under vintern, med ca tre gånger så höga CH4-emissioner per m3 från rötad gödsel jämfört med orötad gödsel. Täckning av lager med rötad gödsel under sommaren minskade CH4-emissionerna, men innebar istället en del N2O-emissioner. Vid omräkning av emissionerna till koldioxidekvivalenter blev klimatpåverkan likvärdig från täckt och ej täckt lager. På vintern var emissionerna genomgående låga med något högre emissioner från orötad gödsel.

Emissionerna av N2O från fält var måttliga efter gödsling med orötad eller rötad gödsel på hösten och mycket låga på våren. Vid båda tillfällena var emissions¬faktorn för N2O högre för orötad gödsel än för rötad gödsel, och vid vårspridning¬en var skillnaden signifikant. Ammoniakavgången från rötad respektive orötad nötflytgödsel efter spridning motsvarade 21 % respektive 5 % av mängden tillfört ammo¬niumkväve, eller 19 % respektive 4 % av tillfört total-N. Totalt sett var klimatpåverkan störst från lager med gödsel på sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Rekommendationer för att reducera CH4-emissionerna är att säkerställa en god utrötning, t.ex. genom lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från ett gastätt lager. Generellt kan också åtgärder som kylning och syratillsats minska metanbildningen i lager. För den rötade gödseln hade de indirekta N2O-emissionerna till följd av NH3-avgång större påverkan på klimatet än de direkta N2O-emissionerna efter spridning. En effektiv nedbrukning direkt efter spridning av rötad gödsel är därför viktig för att minska ammoniakutsläppen. Tillförsel av rötad eller orötad nötflytgödsel till vårkorn, med och utan tillskott av handelsgödselkväve, gav en kärnskörd av 1 600 – 2 600 kg/ha detta år, vilket är lägre än vad som är normalt i regionen. Den statistiska analysen visade att det inte fanns några säkra skillnader i skördeeffekt mellan tillförsel av rötad eller orötad nötflytgödsel.

Ladda ner 2,07 MB

Tipsa en vän
  |  
Senast uppdaterad: 2010-07-08

 

RISE, Jordbruk och Livsmedel | Box 7033 | 750 07 Uppsala - Växel: 010-516 69 00 | Fax: 018-30 09 56 | info@jti.se